United States or Heard Island and McDonald Islands ? Vote for the TOP Country of the Week !
En så lång stund stod han sedan orörlig och tyst, att trälarna varken förr eller sedan hade sett honom försjunken i så djupa tankar. Det var nu full sommar. Tunga humlor brummade i luften. Baldersbrå och Friggas öga blommade på tunet, och på åkervallarna gulnade länge sedan kornet. Borta på sjön vickade en fiskare sin ekstock, och den var ännu svart efter elden, som hade urholkat den.
Jag stod just vid den kungliga familjegruppen och tyckte synd om kronprinsen, som alltid blir så illa hanterad av tecknare och skulptörer, när ett lantligt par stannade bredvid mig och försjönko i beundran inför all den kungliga glans som utvecklades inför deras ögon. Jag stod orörlig. När de två efter en lång stund sett sig nöjda på kunglighetens gulnade ansikten vände de sig mot mig.
Vid mitt hem, helt nära till gården, Växte af åldriga björkar en lund, värderad och hägnad; Nu, då med höstens kallare dar de gulnade löfven Började falla och blott fröhängen på kvistarna höllos, Samlades orrar ibland helt tama och åto i träden.
O, mina ungdomsdrömmar! suckade den gamle mästaren, och en klar tår rullade utför hans tärda, gulnade kind. Den farliga punkten på firmamentet.
Hon kom ihåg systrarnas berättelse om Agnetas små lamm, som välsignades i kyrkdörren, och hon skulle velat få kyssa det gulnade yllet för att bättre kunna anropa sitt helgon om nåd. Men kedjor voro uppspända på båda sidor om mittgången, för att ingen skulle komma åt att stjäla av de heliga relikerna.
Trodde han, att Singoalla skulle återkomma? Men sommaren led; hösten kom; de röda, blå och vita blommorna vid bäcken vissnade, såsom Erlands vilda sinne; ekarna, som stodo här och där bland granarna, gulnade och strödde sina ollon på jorden; dagen vart kortare och himlen mulnare; flyttfåglarne drogo mot söder; regnet föll i skurar; bäcken svällde över det ställe, där Singoalla en gång suttit och Erland så många gånger efter henne.
Gick jag att plöja, gick jag att sköta min viktiga kornsådd, Eller om sedan jag bjöds af årets växlande tider Bärga mitt frodiga hö och skörda den gulnade rågen, Rådde där pigor och barn oeftersedda i stugan; Dröjde jag åter inne en stund, snart flyktade fliten Då från åker och äng, och den opåmanade drängen Satt, med armarne lagde i kors, i behagelig hvila.
Hur utvalda och trygga kände sig icke dessa människor, som till och med i tyget på sina kläder hade slagit in var tolvte tråd under averop. Vaxljuset framför vaggan och båren hade det blivit läst över efter kyndelsmässans ljusgång kring kyrkogården. Saltet hade blivit signat på psalmsöndagsmorgonen under pilgrimernas gulnade palmkvistar från Rom.
Med vilket vemod följde vi icke naturens växlingar, hur kvällarna blevo längre och dagarna kortare, hur ängarna med sina praktfulla blommor mejades av, så att naturen blev kalare, hur rågen gulnade, och vassen växte hög och stor kring stränderna, bildande som en tät vajande skog av grönt med violetta vippen, där förr vattnet fritt plaskade upp över stenarna.