Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 15 september 2025
Jag såg er vid slottsbranden i Åbo 1614 stå kvar i tornet, för att ni icke ville kvarlämna en liten flicka i lågorna. Er faders frände Klas Fleming kände heller ingenting annat än sin plikt, och därför blev han salig konungens dödsfiende. Lyckligtvis äro vi vänner, och därför kan jag öppet fråga er: äro ej hjärtats rättmätiga anspråk de högsta av alla plikter?
Ska du ha ett råd, så skriver du bums med samma, vad det är han vill att du ska skriva. Det kostar dig tre tusen riksdaler. Men så får du väl fred tills härnäst länsman och greven kommer. Mer kan en inte begära. Käring! röt länsman, frustande så att lågorna fladdrade. Vakta din tunga! Tänker så med, svarade mor i Sutre. Inte lär han få flera ord av käringen. Och inte av Boel Svensdotter heller.
Dock, länge räckte det visst ej, ty i samma ögonblick hade Sabina hunnit fram, kastade armarna omkring sin syster, slog på lågorna med sina små händer, och innan kort var faran förbi för Rosimunda. Similéklädningen var för alltid förlorad, och det var skada; men ännu värre var, att Sabina stackare hade brännt sina händer, så att de voro alldeles fulla med blåsor och sår.
Hon ställde sig under takkroken, sträckte sig på tå och hängde upp lyktan. Nå, nå, ingen skada skedd, muttrade hon. När pojken inte beslog mig. I detsamma slogs förstudörren upp, så hastigt och kraftigt att lågorna drogos ut från härden, kastande stora, gråsvarta rökbollar in i rummet. Ögonblickligen därpå smällde dörren i lås. Gumman hickade till av skrämsel, drog djupt efter andan.
Det var icke en andlig fattigdom, det var bara fattigdom, det var icke lekamlig nöd, men nöden ensam och stor. Och när han suttit och stirrat på dessa två med hjärtat överfullt av medlidande och kärlek, men utan att kunna få fram ett ord, gick han upp på sitt vindsrum, satt framför kaminen och stirrade in genom luckan på de små surrande lågorna som dansade i alveden.
Ena så: "I lågorna med honom!" Andra så: "Ur landet skall han jagas!" Tredje så: "Nej, nej, han måste hängas!" Och den ystra gossen talar åter: "Är ej guld, att man mig smälta skulle, Är ej skälm, att ut ur landet jagas, Gosse är jag, och jag måste hängas Vid det olycksträdet kvinnohalsen." På den vilda hästen red jag, Och den bar mig till valackskan.
Upptänd av mjödet och den allmänna yran, där ingen längre kunde skilja mellan sorg och hämndbegär, knäppte Ingevald slutligen de stora silverringarna ur sina öron och trängde sig in under lågorna. Där har du gott silver, husfreyja, ropade han. Det är finnkvinnans arv. Håll fram det inför de isskäggiga i domaresätet.
Men ren hade de nått lusteldarnas kulle, af ålder Älskad i nejden och sökt som ett samlingsställe vid sommarns Skönaste fest; dit skyndade glad den stojande gossen, Dit gick ynglingen stolt, och med kärlek gömd i sitt hjärta Flickan, och dit från sitt ensliga tjäll, långt borta i dalen, Blickade gubben och såg, hur lågorna tändes i natten, Glada som minnen därvid i hans eget nattliga sinne.
Dagens Ord
Andra Tittar