United States or Serbia ? Vote for the TOP Country of the Week !
Han är barbent och brun, och emedan det kyler mot aftonen sticker han sina små fötter under mammas klänning. Han tigger om att få sitta uppe så länge solen är kvar. Undrande följa hans ögon det sista flammande skimret av solen, som försvinner i det lugna, gungande havet. Han sitter med hakan stödd mot handen, som tänkte han på något allvarligt, vilket han icke kan giva ord.
Därmed giver den helige Ande till känna att vägen till det allraheligaste ännu icke har blivit uppenbarad, så länge det främre tabernakelrummet fortfarande äger bestånd.
Min uppgift där var nämligen att dammtorka, läsa korrektur, skriva notiser, sälja svenska böcker och vykort samt elda centralvärmeledningen, vilket senare uppdrag jag skötte med sådan bravur att brandkåren en vacker natt måste tillkallas. Nåja, den behövde inte stanna länge.
Först genom döden bliver ju ett testamente giltigt, varemot det icke äger gällande kraft, så länge den som har gjort det ännu lever. Därför har icke heller det förra förbundet blivit invigt utan blod.
Allenast tag dig till vara och akta dig väl, så att du icke förgäter vad dina ögon sågo, och icke låter vika ifrån ditt hjärta i all dina livsdagar, utan kungör det för dina barn och dina barnbarn: vad som skedde den dag då du stod inför HERREN, din Gud, vid Horeb, då HERREN sade till mig: »Församla folket till mig, för att jag må låta dem höra mina ord; må de så lära sig att frukta mig, så länge de leva på jorden, och de lära sina barn detsamma.» Och I trädden fram och blevo stående nedanför berget; och berget brann i eld ända upp till himmelen, och där var mörker, moln och töcken.
Är det ett nöje kanske att hålla en fånge i buren Året igenom och se, hur hon sitter allena och ledsnas? Sen, då hon länge saknat en ton, som ljuder som hennes, Förs hon till skogen och hör en like och svarar af menlös Glädje och narras att locka en vän, som hon älskar, i bojan."
Men det kan hända, att det dröjer länge, innan vi nästa gång äro på tu man hand. Ja. De växlade ännu några ord. Det var en torr öfverenskommelse, det föreföll henne som ett öde. Hon gick in i sitt sofrum och stängde dörren efter sig. Därinne var persiennen nedfälld, men gaslyktorna sände ett strimmigt ljus in genom spjälorna. Han stod vid hennes bädd, med hennes hand i sin.
Säg mig, sade han plötsligt, hur länge är det vi kai-kaiat Teo-teos stam? Jag kan inte komma ihåg det. Jag börjar bli glömsk. Ers majestät har ätit för gott, sade översteprästen, det är det som gör det. Om jag inte misstar mig, är det nu femtio år oavbrutet. Ers majestäts far påbörjade detta krig med anledning av att Teo-teos stam försåtligt ämnade överfalla oss.
Fina hade bakom glasögonen sett uppträdet, gick till flickan, utan att säga ett ord, och medan hon halfhögt kritiserade ett af de andras arbeten, knep hon med sina långa naglar i örat på den unga flickan så länge och så eftertryckligt, att det strax svullnade upp, blått och nästan blödande. Den tillrättavisade satt derunder och sydde, hon vågade icke ett knyst. I nästa rum ströks och stärktes.
Hon stannar der länge med blicken åt de blå bergen i fjerran, som otydligt skymta fram mellan rökmolnen. Hon väntar... Hon tänker framåt i tiden, och på den tid som varit, och nu står hon vid skiljevägen... Hvad det förgångnas historia är enkel och hvad framtiden lofvar mycket!
Dagens Ord
Andra Tittar