Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 13 oktober 2025
Stellan svängde runt på klacken för att hämta sig. När helomvändningen var fullbordad, sade han: Dä visste ja visst dä! Va visste du? Att dä va demstration? Nä du, där ljuger du. Ja visste att dä inte va demstration. Men varför sa du då att du visste att dä va demstration? Dä sa ja bara för att skojas. Agust stötte sin granne i armbågen: Sån djäver! Och så blev det tyst en stund.
Då upphäver markisinnan ett indiantjut och kryper omkring bord och stolar, tills hon utmattad kastar sig framstupa och med klacken känner efter om släpet ligger rätt ut. Anatole rusar in. Var är den eländige? Markisinnan hämtar sig från sin förargelse, att hon icke fick någon applåd och svarar skarpt: Det vet jag inte! Ni ljuger, cocotte! Han var nyss här!
Har du ej litet syndetikon, så jag fick limma dit en annan i stället. Jag vet ett bättre råd, inföll Verna Sommar, som nästan blygt hållit sig på afstånd från flickskocken. Vi skära bort den andra klacken också, så är din sko som den bör vara. Se här är min puukko! Bravo, det var det bästa! skrek Bertha, men Alma såg mycket misstrogen ut.
"Torka tåren bort, min flicka, Kom i boden utan smycken; Där finns kista uppå kista, Fäst på dig af allt det bästa. Mången fästman frågar sedan: 'Hvems är flickan, hvems är jungfrun, Hvems den undersköna bruden? O, att jag den sköna finge! När hon framgick, blänkte klacken, Stod hon stilla, lyste väggen, Satt hon, spratt af glädje jorden'."
Efter marscher, stormar, strider Har han nu gjort halt ömsider, Lagt sig här till rast i backen Och vändt lugnt i vädret klacken. Fråga oss, som närmst i elden Fått med honom kulor smaka. Om han höll sig, där man ställde'n, Eller ryggade tillbaka, Om i striderna och slagen Han fick hvitt i anletsdragen, Eller såg mot dödsminuten Mörkbrun, som af koppar gjuten.
Han stoppade hastigt sin pipa, bad kandidaten »stå för», medan han tände den, drog så några kraftiga drag, vände sig om mot den objudne kamraten och ropade med en stark manlig välljudande stämma: »Hold kjæft, ko , du kjeder mig!» svängde sig så på klacken, räckte sin gummiklädda arm inbjudande åt den i systerkappan klädda kandidaten och skred framåt med lugna steg.
Kalle Möller satte armbågen i sidan på Stellan. Dä ska vi göra. Stellan svarade ej. Men inom sig vägrade han. De talades närmare vid om saken under första rasten. Stellan gjorde fortfarande invändningar. Du förstår inte va dä ä å gå över ån. Kalle såg på honom länge: Förstår ja mig inte på is, va? Dä ska du säga! Koss i Jisse nam! Han snurrade flera varv runt på klacken. Kan du inte simma?
Han klev försiktigt över bettarne föröver; såg linan stå spänd som en telegraftråd; steg ur båten; såg fotspår, slog klacken mot en sten... han var på land! Och där stod granskog! Är de du, far! pep en bekant röst ifrån en enbuske. Ludde! Vad fan är du här! Jag unnra vad de blitt av dig, far! Vestman gnuggade sig i ögonen: Hörru, vet du vad klockan är på dan?
Inga knifvar ville bita på den sega gamla klacken. Under tiden hade Bella och Hanna smugit sig längre bort till ett ställe, der några alar gåfvo skugga mot solen. De slogo sig ned i gräset för att ostörda få vexla några ord. Det kändes så underligt inom Hanna. Hon hade svårt att bannlysa vekheten ur sitt inre och antaga den lugnt likgiltiga ton, som anstod vanliga bekanta.
Dagens Ord
Andra Tittar