United States or Ecuador ? Vote for the TOP Country of the Week !
Den gamle kamrern lade ned jultidningen, där han nyss läst den sedvanliga vackra och som varnande exempel särdeles lämpliga berättelsen om den ensamme gamle kamrerns ensliga jul, och såg ut genom fönstret.
Jul skall det bli jul i år också? Jul med snö och granar och barnaglädje och allt det andra som hör till. Det är möjligt, tänkte han vidare, att man drar in julen i år såsom man dragit in så mycket annat. Man drar in den alldeles som en överflödig hållplats vid spårvägen. Eller också sätter man den på kort: en halv jul eller bara en kvarts jul per individ.
Det var varmt och gott på den lilla krogen. Dybedræt tog av sig pälsen och hängde upp den på en krok bredvid deras bord med onödig ostentation, tänkte Börevig, men undertryckte sin vrede. Det var jul. Man skulle vara överseende och god, inte hatfull och hård. Frid på jorden och människorna där kom kaffet. De frossade på kaffe och bröd och sköljde ned smulorna med konjak.
Det som oroade henne svårast, näst ångesten för hans själ, var också tanken på att han med sina förskräckliga åsikter skulle gå och ställa det illa för sig i lifvet. Hvar sommar och hvar jul kom han regelbundet till sitt gamla hem, och då var mamma-Stina ett enda strålande solsken af lycka öfver att ha otron under sitt tak.
Det skulle märkas, när hans far öppnade sparbössan, innan de skulle gå och köpa julklappar till farmor och morfars och kusinerna Han blev sittande på trappsteget och tänkte, tänkte, tänkte. Det var synd. Det var ett riktigt brott. Och det skulle märkas. Han skulle kunna klara sig undan Ebenezar. Men hur skulle det gå sedan ? Men idén ville inte släppa. Det var långt till jul, hela fjorton dar.
I år hade den emot sin vana satt en massa frukter, röda kantäpplen, som Carlsson skulle gömma till jul och nyår och vilka utgjorde föremål för öbornas beundran och stilla avund. En söndagsmorgon i slutet av augusti fann Carlsson trädet berövat alla sina äpplen; vartenda ett var weg och man såg kvistar och fruktsporrar avbrutna och sållade på marken.
Om detta och om mycket annat skulle hon gärna velat tala med prosten; men stackars prosten skulle nog bara bli förlägen och hosta och stamma, som han alltid gjorde, när han icke visste, hvad han skulle säga. Prosten blef dessutom sjuk strax efter jul, så att komministern måste öfvertaga konfirmationsundervisningen.
Fjärden låg öppen för havet i östra sidan, men det syntes ingen havsvak. Misstänkt föreföll ändå, att de tyckte sig höra alfågel »alla» utåt havsbanden, men som de icke hört något från land på fjorton dagar, visste de ej, om fyrarna voro släckta, men det togo de för alldeles givet mellan jul och nyår. Det här går aldrig längre! yttrade Carlsson, som mest varit tyst.
Men nu behöver du ett varningens ord. Jag hoppas att jag kommer i tid för att hindra dig från en högfärdig tanke att ge människorna ett surrogat för julen med din enkla barnsliga julberättelse. Jag har inte skrivit den än. Nå, gudskelov, låt då bli. Människorna behöva ingen jul tycker du att det är rätt att fira jul mitt i jämmern från blodiga fält och mörka skyttegravar.
Jag vet inte, vad den kostar, men om så har jag ju pengar på min sparbanksbok. Saken som Alice hade, var en liten vävstol, som man kunde väva riktigt på. Inte några stora dukar eller tyger, men små mattor, riktigt vackra mattor, som kunde ligga i dockskåpet. Anna-Clara fick vävstolen till jul. Och den räddade den julen.