Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 10 juni 2025
Kyparen hade hämtat ett bref till henne. Hon ref upp det. Ahaa! Hon skrattade. Ni får gå. Hör du, Lisi, sade hon, då kyparen stängt dörren efter sig. Och hon skrattade på nytt. Jag blef nyfiken. Af hvem var brefvet? Af din man. Jaså. Mina kinder brände. Han kan inte mera vara min ciceron. Han har fått oväntade hinder. Skulle du möjligen veta hvad slags hinder det är?
Hon svarade med gråt i rösten och ett uttryck, som om hon försatts tjugu år tillbaka i tiden: Jag ska gå och be dem vara snälla. Jaså, be dem vara snälla, upprepade prästen. Och han sa: Da, da, da! Och sköt henne tillbaka till damerna Willman. Jag ska gå och tala med dem, sa han. Det är inte nödigt att någon följer mig, för jag går som präst och inte som slagskämpe. Han gick.
Jaså, ni tror det, min fru? FRUN. Ni vill väl inte duellera med mig? ERNEST. Jag vill .
Det var betydligt, sa grisen när han fick potatis till kålrötterna. Jag är trettiofem jag och har reumatism; det får man så lätt här i gamla Uppsala om man ligger för länge. Jaså, du är bara femton år! Femton och ett halvt... Då vet du inte mycket om världen! Säg, hur trivs du på sjukhuset. Trivs! Det är ju förfärligt att ligga här, när solen skiner så vackert och träden börjar grönska.
Framkomna till prästgården bad värden dem stiga in, men fadern sade tvärt: nej, tack! tog sonen med och gick. De gingo tysta bredvid varandra länge. Slutligen sade fadern: Jag hade tänkt att det inte var värt att du blir präst! Jag har aldrig ämnat det! Har du inte? Nej, jag har inte kallelsen! Jaså! Men jag vill att du blir det!
Jag älskar hans hand. Den har ett så oefterhärmligt lent sätt att smeka. Jag ansåg detta vara själfva afslutningen. Han hade talat mindre lifligt och sagt, att han nästan ångrat allt hvad han berättat mig föregående dag. Jaså.
Jaså, ja det kan jag tro, medger han. Annars skulle jag vilja gissa på Kittelsen, den berömde illustratören av skandinaviska sagor. Jag trodde icke på tillvaron av demoner, men nyfiken att se vilket intryck mina skulpturer skulle göra på sparvarna, som brukade få brödsmulor utanför mitt fönster, sätter jag ut figurerna på taket. Sparvarna bli förskräckta och hålla sig undan.
Man skulle alltså vara myndig också för att få gå till en tegelhandlare, och ha säkra namn, och fan och hans mor... Nå, låt oss då säga om onsdag vid den här tiden, med klara papper! Han följde Tomas till dörren. Weber, mumlade han för sig själv, Weber... Skulle min herre möjligen vara en son till professor Weber? Ja, svarade Tomas kort. Så, jaså... Hm.
Till slut reste sig en liten flicka med ljusa lockar kring det rosiga ansiktet och sade blygt: "Mamma och pappa kalla mig för Gullvifvan." "Jaså, lilla Eva. Det var ett mycket vackert namn. Men jag menar någonting ännu högre. Jag ser i eder alla evighetsblommor , och jag önskar innerligt att ni alla må växa och blomstra i Guds solsken."
Kallas det här en nejd? har vi långt till Fellingsbro? Men har du då inte kärlek för vackra landskapsstycken? Landskapsstycken? frågade hon och såg sig liknöjt omkring. De är så sällan naturligt målade, Albert. Mamma hade ett par landskapsstycken hängande där hemma, sedan pappas tid, på väggen i verkstaden; men jag har låtit bära upp dem på vinden. Jaså.
Dagens Ord
Andra Tittar