Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 8 oktober 2025
Medan brodern Erland ännu vilade vid ingången till sin grotta och drömde sig in i den bleknande aftonrodnaden, sågs på andra sidan bäcken en av främlingarne, en kraftig yngling med brun hy men blonda lockar, närma sig.
Det var lögn, att gubben kunde bli af med Evangelina som hon till på köpet i ett olyckligt ögonblick hade blifvit kallad och det grämde både honom och henne. Hur komisk hon såg ut med sin röda tofviga paryr, sin fräkniga hy, sina surmjölksblå ögon och formlösa figur, hade hon som alla andra kvinnor naturligtvis ingenting mot att bli gift. »Tvärtom!» sa den, som ramlade utför trappan!
Flicka, älskar du dunkla kvällen, Bleka stjärnornas bäfvande ljus? Kom, från toppen af Mallmor Låt oss skåda, hur natten föds! O, jag sutit på fjället ofta, När i väster sin skimrande port Solen slutit, och rodnan Stilla vissnat på molnets hy; Druckit svalkan af kvällens anda, Skuggans vandring i dälderna sett, Låtit tankarna irra Kring den nattliga tystnans haf.
Jag har för sed att inte gråta över en sorg i sänder utan samlar dem till ett knippe, som jag vid lägligt tillfälle fuktar med mina tårar. Det sparar tid, ögon och hy men för också med sig, att min gråt når upp till en förbluffande intensitet och uthållighet. Jag uppsökte alltså ett avsides liggande rum, där jag kunde få vara i fred, men av gammal vana råkade jag släpa med mig min patient.
Det ljusnar ren: Upp, älskling, låt oss fly; Hvad rör mig värld, hvad mod och flärd, Hvad rör mig kind och hy!" "Välan, så stå, hur fast du må; Men hör ett ord ännu: I skogen där en flicka är, Som bättre är än du. Den gamlas lag föraktar jag, Den nya är mig kär. Jag söker frid, ej kvinnostrid, Du kan ej vara där."
Men förvåning hans dotters Hjärta betog, och af aningar fylldes det lekande sinnet. Spegeln glömde hon straxt och nöjet att tänka på kindens Rosiga hy och sitt mörknade hår och sin blick och sin ungdom, Allt förglömde hon genast och sprang till den åldrigas sida, Färdig att söka sig skygd; men hon talade häpen och sade: "Råd mig, gamla Susanna, och säg, hvad måste jag göra?
Han drömde, att han var ute och gick i en skog, som liknade en park, och det gick en ung flicka vid hans sida. Hon hade en ljus klänning med tyllärmar, och i skärpet bar hon en knippa violer. Det var Märta, och likväl var det icke riktigt hon. Nej, det kunde icke vara hon... Icke hade Märta så gula tänder och så vissen hy, och aldrig var hennes löje så utmanande och lystet.
Hennes furstar voro mer glänsande än snö, de voro vitare än mjölk, deras hy var rödare än korall, deras utseende var likt safirens. Nu hava deras ansikten blivit mörkare än svart färg, man känner icke igen dem på gatorna; deras hud sitter fastklibbad vid benen, den har förtorkats och blivit såsom trä.
Man återfinner detta drag i antika bilder av Nestor och Ajax. Hans gestalt var hög och full av värdighet. Flickans ansikte var regelbundnare än hans, regelbundet ända till typisk stränghet, och denna ökades av den klara, genomskinliga, men friska blekheten i hennes hy.
Nymark hjelpte på henne den svarta, sammetskantade kappan. I hans blick och i hela hans sätt visade sig den största ömhet, hvilken verkade lindrande på Almas krossade hjerta. "I den här kappan beundrar jag er allra mest. Om ni visste huru den kläder er!" Alma smålog litet. "Ni vill endast trösta mig med det der." "Nej, riktigt sant. Den svarta sammeten höjer glansen i er hy.
Dagens Ord
Andra Tittar