Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 28 oktober 2025
Hagelin lyssnade förstrött. Han betraktade Abraham oavvänt. En mjuk, fet, vit hand kröp långsamt över bordet men drogs hastigt tillbaka, då Abraham rynkade pannan. Hagelin knäppte sina händer. Tänk, viskade han. Tänk, att Abraham Krok verkligen skulle komma. Till oss. Till mig. Det är förunderligt. Jovisst, sade Abraham. Men ni kan vara lugn för, att jag inte ämnar stanna
Ja, skål, herr Sörman. Vi dricker ett glas. För forna tider eller kommande, hur ni behagar. Er, Ohlsson, bjuder jag icke. Ni blir oregerlig. Och det! Det är synd. Enok spottade. Fy fan, Gusten, att du dricker med den. Sörman smålog förläget. Pengar och whisky får man av den lede Men Hagelin satte sig bredvid Abraham och betraktade honom vänligt uppmärksamt. Ni sitter bra där, herr Krok?
Då spände skomakaren ögonen i honom och höjande sin valkiga hand, sade han med mäktig fast gäll stämma: Nu ska han höra sanningen, lilla människa. Står han med oss, så står han med Jesum Christum. Men står han med Bethanisterna, då står han med djävulen. Jag står på arbetarnas sida, sade Julius Krok. Då står han allra sämst, sade Hagelin, vände och gick. Äntligen fick ingenjören en stunds vila.
Pojken tar tömmarna, och far tittar in på Tre Remmare för att höra "um di vill ha nån potatis". Pojken står och krafsar i hoven, och Blekängsbarnen råda honom vänligt att gå till skomakar Hagelin för att få starka skor åt märren. Bron är ständigt bevakad av Blekängsbarn. De förbrylla bönderna med kuggfrågor, och i mörkret kasta de sten efter patronerna.
För visso. Vad herrarnas samveten beträffar, så är det en sak, som inte angår mig. Jag kan inte reda mig utan herrarnas hjälp. Och jag tror inte, att herrarna kan reda sig utan min. Eller hur? Hagelin stirrade framför sig, orörlig. Larsson suckade bakom handen. Ja, hur menar lektorn? Jag menar, att vi måste ta hand om min svärfars affärer.
En varm, whiskydoftande pust strök över hans kind, han kände läppar snudda vid sitt öra. Herr Krok kommer nog till oss. I Kristus är det kärlek, bara i Kristus. Kom till oss, kom till oss! Dra Häftigt och hastigt förde han armbågen bakom. Utan att träffa. Godnatt, herr Krok, godnatt! kom det mjukt och milt ur mörkret. Då brast Abraham i skratt. Sov så gott, herr Hagelin, sov så gott
Skomakaren spottade själv, han kröp in i torkvindens mörkaste hörn och med ansiktet vänt emot väggen fortfor han att klösa sin hjässa och dunka sin rygg. Broms ställde sig bakom honom, smekte honom över kinden och sade: Husch, kära Hagelin, fy skäm ut dig! Du ska se, att det blir så bra, så bra Du är gamle mannen, Hagelin, husch sådana tokerier. Du har ju barn förut, käre vän, många barn.
Han ville icke skrämma. Det var icke hans avsikt att skada Johnsson, om han bara talade om, vad han visste. Johnsson slog ut med handen. Tror han, att han ska få Johnsson fast, så suger han allt i galen ände. Ellers vet jag ingenting. Mer än att de ska bygga bönhus och ta hem honom Hagelin, som stack Bromsen i tiden. Aposteln gick nu försiktigt till väga.
Se, gumman är så jalouse, så hon klöser henne i synen, bekände Gusten med ett skamset leende. Det var väl något maskopi mellan Rosen och far kan jag tro. Fast en tycker ju, att det kunde få vara glömt nu. Ja, kommer vi bara till Amerika, så Gud ske lov! Hagelin har ju många vänner där borta, så det blir ingen svårighet med utkomsten. Och din syster? frågade Abraham. Tja, jag vet inte.
Och de större barnen vaknade mitt i natten, skreko på ljus, gräto och illfänades, så att far själv måste stiga upp, schasa på råttorna och daska om ungarna. Skomakar Hagelin, församlingens äldste, en tänkande och behjärtad man, fick slutligen i uppdrag att frambära Blekängsbornas nöd inför stadsfullmäktige.
Dagens Ord
Andra Tittar