Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 7 oktober 2025
Knappt hade han emellertid kommit ner och kastat sin första sten, förrän ett gällt skrik ljöd därnerifrån. De flesta kamraterna blefvo mållösa af häpnad, andra sprungo in till läraren, men Anton, som anat hur det skulle gå med Kalle, hade på en omväg nästan nått olycksplatsen, när nödropet hördes. Kalle försvann i djupet och kom upp om en stund, Anton var då på pass.
När hon hvilade på divanens svällande perlesmyckade dynor, då susade trädgårdens vattenkonster sina mest smekande toner, och näktergalarne slogo sina mildaste slag; men sväfvade hon åter omkring i sitt rike i glädtig lek med sina tärnor, då drillade näktergalarne gällt med tusende tungor, och glänsande fjärilar flögo med skiftande vingar, en ståtlig lifvakt, omkring henne. Kände Alhejdi glädjen?
Men låt vara, att vi därvidlag kanske gått för långt i pietet, så kan man åtminstone ej förtänka att vi velat förskona vårt hem från besök av ett visst slag besök, som naturligtvis ej gällt oss. Det har gjort, att vi synnerligen noga betänkt oss varje gång vi tagit en flicka i vår tjänst. Ty sannerligen kan inte en sådan, om hon är av rätta sorten, förpesta och vanhelga ett helt hus.
Kom med! pep han gällt, jag skall visa dig all världens härlighet. Han stannade med David på etthundratjugonde gatan. Här var det, sade Tao, fortfarande med kniven i handen, det är en kvinna här som du känner.
Men medan jag gick framåt, kom jag plötsligt att vända mig om, och då såg jag min hustrus vita hatt och lätta blommiga klänning skymta mellan jasminbuskarna. I samma ögonblick hörde jag ett gällt anskri från Sven. Leende gick jag tillbaka, och jag såg gossen i en paroxysm av ömhet hänga kring moderns hals. Jag ropade åt dem, men lille-bror släppte icke sitt tag.
En dag vid frukosten det var mot slutet av augusti och sommaren hade äntligen börjat komma sade Emanuel så där i förbigående, som om det gällt en högst alldaglig sak: I går läste jag i en tidning om en flicka, som tagit simmagistern vid nio års ålder. Såå, sade jag, det var duktigt gjort, och så tänkte jag: i vilken avsikt berättar han detta?
Deras ögon sökte varandra med en annan lidelsens eld, deras läppar brunno mot varandra med en hetare glöd än förr, deras famntag blevo krampaktiga, som om det gällt att hålla en flyende kvar, och de älskade från denna dag så, som de fördömda älska. Novembermörkret tätnade över skorstenarna och taken.
Så liten han var, tyckte han kanske, att han hade lika stor fordran på pappa som de andra bröderna, och så liten han var, visste han, att, där pappa, mamma och bröderna voro, där hade han sin plats given. Han såg på pappa med stora, frågande ögon, och han var ivrig som om det gällt liv och död.
Flickorna gåvo till ett gällt skri och skingrades likt höns, som söka samla sig. Pojkarna bildade en rörlig halvcirkel kring den druckne. Stellan stod ensam kvar, med ryggen mot kastanjen. Han vred sakta huvudet åt höger. Vägen var fri Där, långt borta, låg hans gata. Han kunde se grenarna från kasernträdgården hänga ut över trottoaren.
"Den som ändå visste hvad det der herrskapet alla fundera på", sade jag åt min värdinna. "Se, huru de stå och spänna sig, liksom skulle de vara i full conversation. Det vore roligt att höra dem". "Luktvatten's, knappnålar's, synålar's, isvolti!" skrek nu i detsamma en röst från tamburen så gällt, att jag hoppade helt högt.
Dagens Ord
Andra Tittar