United States or Netherlands ? Vote for the TOP Country of the Week !
Leistén skakade på hufvudet. "Jag medger, att vår svenska kultur är ytlig och lånad, och att den derför inte kan ha någon lång framtid för sig i vårt land. Men äfven denna yttre förfining bör man ändå inte förakta. Den har nog också sitt värde." "Sådant få vi nog med tiden på egen väg, i samma mån som vi utveckla oss." "Men hvilka skola hädanefter på finska sidan föra språksaken framåt?
Jag vet det väl ni följer konstens lagar: Men binda de mig här för timmar, dagar, Så bryt dem som en man, det är mitt ord. Jag vill, jag skall bli frisk, det får ej prutas, Jag måste upp, om jag i grafven låg. Lyss, hör, ni hör kanonerna vid Jutas; Där afgörs finska härens återtåg. Jag måste dit, förrän min trupp är slagen. Skall vägen spärras, Adlercreutz blir tagen?
Hvad gör det. Han kommer nu första gången. Du säger att han inte är bekant. Nå pappa har ju sett honom hos Vellmans i går. Hörde du inte? Första gången hade han bort komma själf, objuden. Prata inte råsk. Om pappa inte ber honom, kommer han naturligtvis inte. Där ser du nu Rika, sade modern på finska, vänd till pigan, hvad sade jag? Inte är det häller henne i smaken.
Hvarför fick jag icke falla, där så mången hjälte föll, Där den käcka finska hären sina högtidsstunder höll, Där vår ära lyste klarast, där vår lycka blidast var, Under Siikajokis, Salmis, Alavos och Lappos dar.
STÅLARM. Om svenska folket har förglömt sin trohet, har Finland den ej glömt och skall ej glömma, så länge här en ädling finnes qvar, som heder har och svärd till dess försvar. Det finska folket troget skall förbli sin kung, sin ed och folket det är vi! BISKOP PETRUS. Ej samka ökad skuld med sådant tal till Herrans vrede öfver detta arma och ödelagda land.
Uppfostrad är han uti Memings hus, ett hittebarn för öfrigt, fast det tycks som finska adelsöfvermodet smittat. Är det ej Daniel Hjort? Det tyckes mig som förr vi sett hvarandra. DANIEL HJORT. Så det varit. LAUR. PAULINUS. Rätt mycket är förändradt, sen vi tjänte tillsammans under ljusets fana. DANIEL HJORT. Hoppas ni med ert tal mig vinna för er sak, ni tager miste.
Jag frågar er, som är så stolt i orden, Hvar ni sett en nation på vida jorden, Sett eller läst om en i skrift, i bok. Mer än den finska ädel, käck och klok. Försök att stå med den på tjänstens vägnar Dar kulan hviner och där blod det regnar, Och svara, sen ni pröfvat själf och sett, Om finnen saknar eld och ej har vett!" Som han i freden var, var han i striden.
Till läsaren. Detta utkast till en lefnadsteckning har uppstått af det minnestal, förf. höll vid den sorgefest, hvilken det finska universitetet d. 13 maj 1884 firade för att hedra den store hädangångnes minne.
Endast Marsyas' och Zoilos' skuggor varna oss för ett sådant försök! Kalevalas framträdande tyckes till en början ej hafva framkallat någon entusiasm eller förorsakat någon större väckelse på det literära området. Inom den bildade klassen i vårt land funnos då ännu ytterst få fullt mäktige det finska språket, och endast sådane kunna njuta af Kalevalas läsning.
Så långt jag kan minnas tillbaka, såg jag honom gammal och grånad. Han bodde nu, vidtberest och mångbepröfvad, i egen gård, bröt grufligt på finska, var glad och käck och tog en sup, då den bjöds.