Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 3 juli 2025
Men i sitt eget hem på det stolta Hamila låg den bleke ynglingen på en bädd. Vid hans sida satt hans moder och beströk sakta den sårade med undergörande salfva, och band deröfver fina bindlar. På afstånd stod den rika flickan, hon som lofvat blifva den sårades brud; men hon talade intet, utan stod blott i dörren och blickade inåt rummet.
De ä gomärken för mjölkgetter de", anmärkte Maglena med en erfaren ladugårdsdejas säkra min. "Och så, vet du, så ha småstintorna två dockor, de äro så fina att de ha porslinshufvud, med tjocka porslinsflätor, fastän de äro lindebarn och ligga i en liten vagga." "Ja jag vet, å småstinterna sjung vaggvisa "Millmaste tana". Det var nära att Maglena brustit i gråt vid de sista orden.
Nadja tyckte, att hennes ansigte hade en stor likhet med nya tvätthuset vid Morsviksstranden, med sitt gulgrå suflett-tak, den mörkröda gafveln och de små hvitkantade fönstergluggarne högt uppe. Pappa säger no alltid Fina vred sig generad på stolen, men hemtade sig snart och föll in i samma tonart som fadern. Nej, Dion skulle fröken höra!
Se på det här, se på det här, sade hon åt Lilli, som genast började klotta däri med fingrarna. På förmiddagen fick frun främmande, doktorinnan Vinter och rektorskan Sivén, båda två fina och förnäma, fastän icke på långt när så fina som vår fru, sade Silja, och detsamma tänkte äfven Emmi för sig själf.
Outtröttligt fortsatte han med sitt blåsande, när han inte hjälpte Maglena att repa fina rötter och sega refvor, af hvilka de skulle sätta ihop korgar att sälja när de åter måste ut på bygden. En afton, det var just innemot slåttandstiden, voro Ante och Maglena midt inne i villande skogen.
På ljungens bädd hon satt sig och smeker gladt Den fina, bruna, spensliga stöfvarn, Där trött han står och slickar kring pilen än Den kallnande hjortens blodiga barm. Ej ensam tärnan jagat på Cronas strand, Af sångens Gylnandyne hon följdes. Den bleka flickan nalkas med långsam gång, Och leende ser Oihonna sin vän. "Hidjallans dotter", säger hon, "kom!
Hur är det fatt? Om er fantasi skenar i väg, så behåll det för er själva och oroa er inte för mig. När jag någon gång har lyckan att vistas i fina och bildade damers sällskap, vet jag nog att skicka mig.
Fina gjorde en liten fnurrig knyck på hufvudet, tog vägen till sitt kontor, antecknade i privatböckerna och var knappt färdig dermed, då det åter ringde. Hon öppnade. Hela tamburen var full af folk. De trängdes in allesamman, barnen först. Fina tog ett par på armarne, medan ett tredje omfamnade henne öfver knäna.
Hon smekte hans hår och log mot honom, så att han måste glömma detta fula, och så att hon skulle få ännu några lyckliga minuter att lägga till alla andra, innan det kom. Den följande veckan blef en svart förtviflan. Hon tyckte sig icke kunna lefva utan att se honom, utan hans kärlek, utan dessa fina, blida smekningar. Hon led så, att döden tycktes henne den enda, tänkbara lindringen.
När dessa sedan gingo bort, begynte Jesus tala till folket om Johannes: »Varför var det I gingen ut i öknen? Var det för att se ett rör som drives hit och dit av vinden? Eller varför gingen I ut? Var det för att se en människa klädd i fina kläder? De som bära fina kläder, dem finnen I ju i konungapalatsen. Varför gingen I då ut? Var det för att se en profet?
Dagens Ord
Andra Tittar