Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 21 september 2025
Bergfeldt tycker inte om apelsiner. Det är den enda frukt, som han finner vidrig, men som han inte ville stöta sig med sin gamle vän Fellberg tog han emot ändå. Men när han promenerat ett stycke råkade han sticka handen i fickan och kände då den stora, granna apelsinen där. Han ville inte ha den, alltså tog han upp den ur fickan och lade den lugnt och stillsamt ifrån sig på gatan.
Skulle mannen förskjuta henne? Skulle han bli vansinnig? Eller var han redan vansinnig? Han måste gå härifrån, hem till kamraterna, där skulle han kanske kunna glömma av alltsammans, åtminstone en halv timme. Han grävde efter penningar i fickan, han tycktes ej ha några. Då blev han plötsligt rädd. Idiot, mumlade han, hur kunde jag? Jag visste ju att jag var pank.
»'Ni är alltså av en hederlig och på sin ort aktad familj? »'Ja, det är jag. »'Och själv är ni en hederlig karl? »'Ja. »'Har aldrig begått en ohederlig handling? »'Aldrig', svarade jag litet harmset. Om jag icke varit så utsvulten hade jag säkert inte tålt det. »'Gott', sade han och drog fram en sedelbunt ur fickan. 'Här är hundra dollars, vill ni förtjäna dem? »Om jag ville! Hundra dollars!
Så tog han Nadjas hand, ledde henne till bordet och lät den hvita vaxhanden ett ögonblick beröra Nadjas panna. Med en qvick rörelse grep hon efter bränvinsflaskan, som tittade ut ur fickan på hans rock och var i färd med att föra den till sina läppar, när ett kraftigt slag kom henne att fälla handen. Samuli hade fått nog af uppträdet.
Han gjorde en trött rörelse åt fickan, tog fram en av de små haschischkapslarna David så väl kände till och även en flaska vin, som han burit i överrockens innerficka. Han gav den åt David. Jag har inget glas, sade han, men ingen människa ser oss, du måste dricka ur flaskan.
Tänk, tänk! Det finns i alla fall någonting, som heter samvete, och det är mäktigare än du tror. Han drack sitt kaffe och stoppade två bullar i fickan för att fortsätta frukosten på gatan. Redan innan skolan började för dagen, hade han skaffat sig visshet om att Evelin talat sanning. Åtminstone delvis. Hon hade verkligen varit i Gula Rosens tjänst vid tiden för Tre Remmare-mordet.
Och där stod en annan, som han förra våren tagit en glaskula från, som var värd tio stenkulor: han hade stoppat den i fickan och sagt, att han inte visste, vart den tagit vägen. Och nu stodo de alla här! Han blev blodröd i ansiktet. Till sist spratt han till, då hans tant ryckte honom i armen och sade: Hör du inte, vad jag säger! Hälsa nu vackert god dag på dina nya kamrater.
»Hit med checken!» sade Järnhand. »Så ska vi hämta pengarna.» Jackson strök åt sig plånböckerna och stoppade dem i fickan, sedan lade han anvisningen på bordet. »Skynda er tillbaks, pojkar», ropade han efter bondfångarna när de försvunno genom dörren.
Med en artig gest räckte Kvick tillbaka den ena hundralappen till Ansén, stoppade lugnt de andra fyra i fickan och fortsatte sin väg mot de väntande ådekolångnubbarnas mångfald.
Och i varje fall har en person med tretusen kronor på fickan den moraliska skyldigheten att bjuda på något. Niklasson, Backeberg och Sjöstrand anlände till Köpenhamn, utan att någon av tusenkronorna föll ut ur Niklassons ficka. Emellertid visade han sig ädelmodig och inviterade på en automat, där det intogs fyra smörgåsar och ett glas öl per man.
Dagens Ord
Andra Tittar