Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 17 maj 2025
Sen långa tider ren, sen måna år Med samma tjänare i samma spår Hon vandrar så hvar gång till natt det stundar: Hon dröjer en minut, sen syns hon gå; I nästa stund hon hvilar ren och blundar, Och det är fridens sömn, hon sofver då. De båda bilderna, du kunde se, Två ädle bröder Ramsay voro de, I denna boning vuxna med hvaranda.
Mig synes natten, den tusenögade, långt mera skön än enögd dag, om än hon blundar med dem alla. Men nog härom. Jag har nu skäl att vandra en annan stig än den till Eköns slott. Min far har dragit ut att halvvägs möta herr Ulvsax, väntad såsom gäst där hemma i denna kväll. Med riddar Ulvsax kommer hans dotter. Patern . Ah, Helena!
Och i den stunden glömde han verkligen, att fru Hyltenius redan var gift, så omärkliga spår hade den store brukspatronen lämnat i sin omgivning. Fru Blenda sade: Min man har lovat mig skilsmässa, så snart gossarna vuxit upp, blivit myndiga. Inte förr. Det är hans idé, och den måste jag ju respektera. Och för resten sen? Sitt inte och stirra på mig! Jag blundar, bedyrade Abraham.
Vidare må man ej förgäta att nämna maskeraden, de sammansvurnas möte där och framför allt konungen, för hvars öga midt i vimlet och glädjen det röda ännu står, då han blundar, såsom han själf säger åt Essen, och hvars dystra aning väfver sig in äfven i de legeraste af hans halft franska, halft svenska yttranden.
Shakspeare har som londonerskådespelare lärt sig åtskilligt deraf, och under Italiens himmel, der den sköna naturen ensam tillfredsställer så många behof, eller midt uti Paris' civilisation, der en stor talang kan försäkra sin existens utan konseqvent och ihärdigt arbete, har en sådan författares frihet ofta gagnat poesins och konstens sak, äfven om man ej blundar för de missriktningar, som derigenom uppstått.
Det är sjöbruden som vill hindra honom att gå upp till Weitikka. Tro ej att det är isdimmor, nej, det är den stackars drunknade, men han kommer ej fram förr än det blir alldeles mörkt och långt mera kallt. Jo, jo, allt det der kan jag tydligt se, om jag bara litet blundar med ögonen!
Basilius kände en arm omkring sitt liv, lyftes, sjönk sakta. Han knep ihop ögonen, ville icke se. Men rösten sade: Varför blundar du, Basilius? Han slog upp ögonen, han såg först huven och den svarta hästen, han såg sedan gästgivargårdens stortrappa, vita dörren, fönstret, lakanen, Valborgs bleka ansikte. Och han såg ett annat ansikte tätt bredvid sitt, ett par stora, blå, glittrande ögon.
Dagens Ord
Andra Tittar