Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 16 oktober 2025
I skolan gick allt sin lugna, jemna gång utan andra afbrott, än de sedvanliga månadslofven. Hanna hade efter det första besöket i Bellas hem, dragit sig än mera inom sig sjelf; det var svårt för Bella att få ett ord ur henne. Dörren hade plötsligt smält igen, utan att Bella kunde förstå orsaken.
Hvar bor du, får jag följa dig hem? Jag bor på Annegatan, sade Hanna utan att låtsa om den senare frågan. Men Bella var fast besluten att icke låta dörren på nytt slå igen mellan dem. Hon klädde sig skyndsamt och upphann Hanna just i detsamma denna steg utför trapporna. Får jag följa dig? bad hon med något i stämman, som gjorde det omöjligt för Hanna att neka.
Efter lekarne kommo bollarne i farten och klockan var nära 3, när återtåget anträddes med tömda korgar, trötta ben och kjolfållar, der man snart kunde vänta att få se svampar uppväxa. Bellas och Hannas växande tillgifvenhet för hvarandra fortfor att väcka afund hos några af kamraterna. Bella var som sagdt, allas favorit, och man hade blifvit van att få rå om henne på alla lediga stunder.
Bella var röd af ifver att försvara Hanna. Anmärkningarna gjorde henne ondt, emedan hon på sätt och vis var skuld till att Hanna utsatt sig för dem. Må vara, fortfor den andra, men i hennes ställe skulle jag smugit mig i en knut och hållits der, i
Bella återtog sin plats på pallen, vänd så att hon icke såg på Hanna under det denna berättade: Du vet att min mor lefver der borta i .
Bella omtalade de anmärkningar hon hört och blef lugnad, när hon såg Hanna skratta.
Här skildes deras vägar, och då Jenny, liksom att förtaga verkan af sina sårande ord, med låtsad vänlighet sade: adjö, glöm icke bort mig! svarade Hanna blott: jag skall tänka på hvad du sagt. Hemkommen, stängde hon omsorgsfullt dörren till sitt rum, kastade sig ned på en stol vid sängen och borrade hufvudet i kudden. Jag ser det! utbrast hon passioneradt, mitt inflytande är skadligt för Bella.
Bella smög sig till sin mor och kyste henne. Förlåt mig, älskade mamma, att jag gjorde mot din önskan. Jag skall bjuda till att ej göra så mer. Och jag är så lycklig öfver att du talar med mig om sådant, som jag nog tänker på utan att förstå. Får jag icke alltid komma med mina frågor till dig? Jag tycker att ingen i hela verlden kan ha så vackra och upphöjda tankar som du och Hanna.
Tant Karin hade erbjudit henne ett rum hos sig, men Hanna afslog det, vänligt, men fast. Jag vill icke stå i för stor tacksamhetsskuld till dig, tant, sade hon, och det skulle dessutom vänja mig vid onödig vällefnad. Men hon var ofta hos tant Karin, så ofta hon icke var hos Bella. Och tant Karin hade kommit upp med en plan, som gjorde henne yr af glädje.
Bella hade i går lofvat hugga socker och sy fast ett par knappar i Bengts väst, innan hon gick i skolan. Nu gälde det att vara flink. Söta Lena, hit med bunken, jag törs väl ej strejka från badet. Hon klef beslutsamt i det kalla vattnet, ref sig med en grof handduk, så hon var röd som en kräfta och kröp i kläderna. Håret tog icke lång tid, det var lyckligtvis kort, och nu var hon färdig.
Dagens Ord
Andra Tittar