Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 4 september 2025
Men se, I ären ett intet, och edert verk är alls intet; den som utväljer eder är en styggelse. Jag lät i norr en man uppstå, och han kom, ja, i öster en som skulle åkalla mitt namn; och han skulle gå fram över landsherrarna, såsom vore de lerjord, lik en krukmakare, som trampar lera.
En vild skogskarl, som ligger i höet på en stallskulle, lyfter upp armarna och säger: jag är far till konungens högste tignarman! Vid den heliga jungfrun, vid allt av gud och människor, förnuftigare kunde han bete sig, om han vore rädd om sitt skinn! Du skall se, att mitt mod går längre. En avsatt konung har en avsatt jarl, och nu behöver du hjälp av den gamle skogskarlen på höskullen.
Skall jag kasta bort Den scepter, hvars besittning varit mig så dyr, Att allt, hvad styrkan i min arm, min tankes kraft Förmått att åstadkomma, själfva lyckan af En lefnad utan sorger jag betalt för den? Skall jag bland hopen kasta den, att gripas af Den första hand, som sträcks däråt, och lyda sen, Där jag befalla kunnat? Vore detta klokt?
Men jag sade till henne med gråtande tårar, att det hade jag inte förskyllt, aldrig hade jag sökt konungens ynnest, som skulle vara min största hjärtesorg, därsom jag inte visste att den skulle hava en snar övergång. Jag lovade henne att aldrig återse honom, med mindre han vore förmäld.
Denna dock älskade nu alls icke att frågas och röjas, Utan hon vände sig bort förtretad och talte och sade: "Ständigt låtsar du se långt mera än andra, Johanna, Tycker dig öppna och sluta igen mitt fattiga hjärta, Liksom din sockergryns- eller synålsdosa det vore; Akta, att ej omsider en udd dig pickar i fingret! Hvilka bekymmer plåga mig? Måste det vara bekymmer, Kan då ej annat plåga än de?
Vad som upprör mig mest, utbrast doktor Karolina, är din brist på förtroende mot oss, din syster, din släkt, dina vänner! Jag skulle förstå dig, om vi vore några trångbröstade varelser, men du vet lika väl som jag, att du hos oss kunnat påräkna förståelse. Just därför! mumlade synderskan.
Så en kväll var Erland i stallet och Ingeborg satt och mjölkade. De vore de äldsta och bäst betrodda bland tjänarna. Erland ställde sig hos henne. »Först teg han en taga, och se'n sa han inte ett ord på en lång stund» som det heter i ett gammalt ordstäf. Slutligen kom det. Har du aldrig tänkt på att låta »puttegrafera» dig? Hvad skulle det tjäna till? Ett så'nt hampaspöke!
Utan tvifvel vore det för alla, äfven för dem sjelfva bäst, om de i god tid ginge till hvila efter intagande af ett glas ölost eller annan lätt aftonmåltid. Men menniskonaturen är nu en gång icke sådan, att en lucka i tillvaron låter utfylla sig med det tomma intet.
Som han med all visshet väntade frisk vind i gryningen, så trodde han sig kunna lämna det farliga stället akter ut, innan tullslupen hunnit ut ur sitt nattkvarter eller, om den nu vore tidigare till vägs än vanligt, innan det förskingrade mörkret gjorde hans upptäckande af densamma lätt och möjligt.
Men handskriften var henne för välbekant, för att hon kunde längre tvivla. Då kastade hon papperen från sig och såg mig an med sådana ögon, som jag aldrig kunnat tro, rätt som vore jag hennes dödsfiende.
Dagens Ord
Andra Tittar