United States or Belarus ? Vote for the TOP Country of the Week !


Himmelen har själv talat, inföll helgonet. Det var mina böner, som öppnade hans mun. Åskan röt i ditt öra, att du skall draga härifrån, och blixten hotade att splittra dig, om du ännu vanhelgar detta ställe. Vad har du här att sköta? Jag har sagt det, vördnadsvärde Simon. Vredgas nu icke längre. Ah, jag känner nog ditt uppsåt.

Nej, de fräcka vilja vi nu prisa sälla; ty de som göra vad ogudaktigt är bliva upprättade, de fria, huru de än fresta GudMen därunder hava också de som frukta HERREN talat med varandra; och HERREN har aktat dem och hört dem, och en minnesbok har blivit skriven inför hans ansikte, till åminnelse av dessa som frukta HERREN och tänka hans namn.

Och vattenströmmen störtade sig emot det, och strax föll det samman, och det husets fall blev stortNär han nu hade talat allt detta till slut inför folket, gick han in i Kapernaum. Men där var en hövitsman som hade en tjänare, vilken låg sjuk och var nära döden; och denne var högt skattad av honom.

Visserligen rodnade hon och var litet förlägen, men allt gick efter önskan, och jag fick mina sex kyssar. Vad jag hade svårt att hålla mig för gapskratt, när jag såg gubben och gumman sitta och vagga med huvudet och mumla: "A, E, I, O" etc. Allvarsamt talat, Adolf lille, spelade du själv den ömkligaste figuren. Det gjorde mig riktigt ont om dig.

En gång har jag talat, och nu säger jag intet mer; ja, två gånger, men jag gör det icke åter. Och HERREN talade till Job ur stormvinden och sade: Omgjorda såsom en man dina länder; jag vill fråga dig, och du giva mig besked. Vill du göra min rätt om intet och döma mig skyldig, för att själv stå såsom rättfärdig? Har du en sådan arm som Gud, och förmår du dundra med din röst såsom han?

När David hade talat dessa ord till Saul, sade Saul: »Det är ju din röst, min son DavidOch Saul brast ut i gråt. Och han sade till David: »Du är rättfärdigare än jag, ty du har bevisat mig gott, under det jag har bevisat dig ont. Du har i dag låtit mig se din godhet mot mig, därigenom att du icke har dräpt mig, fastän HERREN hade överlämnat mig i din hand.

Han slöt, hans panna sjönk, hans stämma dog Uti en ström af tårar, bittra, strida. Han hade talat till en broder nog, Och nu med öppen famn ett steg han tog Och tycktes af hans famn ett möte bida.

Sidenbandet imponerade honom. Han märkte också, att hon inte bar fläta. Hennes hår låg utslaget. Och det var lockigt, sammanfäst med ett rött sidenband. Också lockarna gjorde ett behagligt intryck honom. Plötsligen ryckte han till. Hon hade talat! Va var de ni hette? Stellan Petréus. Mitt namn ä Rås, stavas R.O.S.E., men uttalas franska. Stellan sade ingenting.