Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 4 maj 2025
Det har varit för mig en stor glädje i Herren att I nu omsider haven kommit i en så god ställning, att I haven kunnat tänka på mitt bästa. Dock, I tänkten nog också förut därpå, men I haden icke tillfälle att göra något. Icke som om jag härmed ville säga att något har fattats mig; ty jag har lärt mig att vara nöjd med de omständigheter i vilka jag är.
Men så lade han det problemet bredvid automobilen och spårvagnen, som gå utan att någon drar dem. Och nu besvärar döden honom icke vidare. Han har börjat tänka på något annat. Häromdagen kommer han in till mig där jag ligger med händerna under nacken och tänker. Han stannar i dörren och säger: Pappa, jag ville fråga om en sak. Då slutar jag upp att tänka och frågar: Vilken sak?
Det ska vi aldrig tala om, än mindre tänka ditåt. Nog vet jag vad folket skulle säga alltid, att jag hade tagit henne för guldet, men sådan är inte jag och det är inte mitt. Nej, aldrig på tiderna ska vi tala om den saken mer. Ta mig i hand på det! Men gumman ville inte ta i hand på det, utan hon ville just tala grundligt om saken. Varför ska en inte tala om det, som ändå skulle kunna bära till?
Han längtade efter denne, efter någon undervisning i att tänka systematiskt och förnuftigt om det som han sökte undfly men ständigt åter råkade fast i, det planlösa grubblet om själen, det odödliga, synden, straffet och det stora onda, samt det gudomligas förhållande till smärtan en sak som Hartman lärt honom att stirra sig blind på.
En verklig glädje kan ingen känna, om den skall uppblandas med missljud, och det värsta missljud jag kunde tänka mig var om min hustru icke skulle komma att dela min fröjd. Jag hade ju vant mig vid att aldrig känna mig ensam, varken i glädje eller sorg, och det gjorde mig utom mig, att jag nu märkte mig vara ensam om min längtan.
Han hade kommit att tänka på den gröna kammaren på Bellmansro... tystnaden i rummet... getingen som surrade på rutan... Plötsligt erinrade han sig, att han den gången icke hade kysst Ellen på munnen, och det strök förbi honom en känsla av oro liknande den en ung präst någon gång erfar, då han långt efter gudstjänstens slut överfalles av rädslan att möjligen ha mässat efter ett felaktigt ritual.
Bevare mig Gud för detta! Bevare dig Gud för lösa, kringirrande tankar! Du har dina plikter att tänka på och de böcker, som jag sätter i din hand. De svara på alla spörsmål, som äro nödiga och tillåtna. Bevaka din själ och gå icke därutöver! Har du under de senare dagarne sett Teodoros? Ja, nästan dagligen, fader. Han tyckes uppsöka mig och följa mina steg. Nåväl? Jag undviker honom.
Några gröna kvistar, som från en av buketterna fallit ned på bordduken, kom honom att tänka på granris och snö. Gästerna tycktes honom likna nickande kinesiska dockor, vilkas tomma löje stelnat till ett dödskallelikt grin. Han kände ett våldsamt behov av att resa sig, slunga stolen i ett hörn och gå sin väg, likgiltigt vart, endast försvinna genom en dörr. Wenschen drack med honom oupphörligt.
Och till mickelsmässan, min flicka, är du, såväl som Sven, fri från din tjänst. Tänk på det, så muntrar det ditt sinne... Men berätta nu, vad patronen sade dig och vad du svarade, ty jag kan väl tänka, att något samtal varit er emellan, innan han begav sig hit. Ja, i morse kallade han mig upp till sig; jag tänkte, att han ville tala med mig om ladugården.
Men vet ni, hvad det kräfves För tålamod att gå, hur svår och lång Ni måste finna vägen mången gång, Hur värst af allt, att tiden går förgäfves? Men låt oss anta, att ni nått ert mål. Ni tänker dröja där, ni vill studera. Godt, men ni är ej gjord af järn och stål, Ni vill ha husrum, kläder, mat, med mera. Det kostar; ni är utan mynt; säg, kan Ni tänka på att dröja kvar där längre?
Dagens Ord
Andra Tittar