United States or Kosovo ? Vote for the TOP Country of the Week !
Om det inte vore så gammalt och utnött skulle jag säga: 'God natt, lilla sparfunge! Men det är gammalt och utnött. Och det är dumt. Ty sparfungen sofver antagligen de rättfärdiges sömn, det gamla romantiska kvinnoidealets djupa, drömlösa sömn. Och öfver ditt läger sväfva hvita vingar och små englar spela ljufva melodier på gullharpor i vrårna. Gud hvad det är vackert!
Silfverkanten på de mörka krigsmoln, hvilka tyvärr nu sväfva öfver de båda grenarna af rasen, är att krigets utgång skall ännu fastare sammanbinda de båda nationerna.
Men rörande den stora skökan är det godt, att vi ej behöfva sväfva i okunnighet om, hvad som dermed menas. Hon förklaras nemligen vara en stad "den stora staden Babylon," 17:18; 18:2. Det är alltid tryggast att blifva vid det, som är skrifvet.
"När kan sten på vågen sväfva, Du, min käcke son?" "När som dun till botten sjunker, O min moder kär!" "När kan dun till botten sjunka, Du, min käcke son?" "När till doms vi samlas alla, O min moder kär!" Såsom barn jag gick att valla, Späd ännu, att drifva fåren, Hög som fadrens knä till växten, Lång såsom min moders slända.
Kikarena riktades mot henne, men hon bibehöll sin ställning och vågade icke altför mycket vända blicken ditåt; den borde ju svärmiskt sväfva ut öfver vattnet i det vida. Hon viste dock alltid mycket väl hvad där voro för människor ombord på båten, och herrarna hade hon isynnerhet noga reda på.
Är man nu intagen af intresse för gudarnas sak och tänker sig, att den är förlorad, om Oihonna blir förmäld, måste man, då man alls icke ser gudarne göra något ingrepp i händelsernas enkla gång, öfverallt i sången se hotande anfall och sväfva i ovisshet om utgången.
Men furst Voldmar talar glädtigt: "Bort med mörka ord, min broder! Lös din falk och låt den stiga, Jag vill lösa min tillika." Och mot himlens blåa rymder Sväfva snart två hvita falkar, Kretsa högre opp och högre, Spanande ett byte båda. Och på en gång se de dufvan I den ljusa björkens krona, Och på en gång skjuta båda, Lika viggar, ned på rofvet.
Han går! Hvad har jag sagt? Hvad gjort? Min kraft, min kraft mig öfverger. Där går han, o min son! Se stjärnljus sväfva kring hans mörka lockar, och hög som natten växer hans gestalt. Du älskade, du lif, du vår, du sol, vänd åter i min famn!... Han hör ej mer. Femte scenen. STÅLARM. Good afton, ers högvördighet! Jag stör? ERICUS ERICI. För ingen del.
"Hon borde aldrig älska en man af hela sin själ, aldrig säga till honom: jag är din. Låta mannen sväfva mellan fruktan och hopp. Någon gång visa äfven andra män någon ynnest och tillåta dem beundra henne. På detta sätt skulle hon sporra mannen till att söka bibehålla hennes kärlek." "Gud bevare, en sådan lära! Det hörs, att magister Nymark inte är gift." "Gud vare lof för det." "Hur så?"
Och många skott, som först tycktes sväfva i luften några dagar, blefvo sedan just de lätta trådar hvilka fäste sig vid trädet och dess grenar, och smögo sig mellan grenarne mjukt, ja man kunde säga harmoniskt.