United States or Lebanon ? Vote for the TOP Country of the Week !


Blekängens älskande par hade skilts åt eller funnit någon fristad. Sammankomster mörka gårdar och i portgångar hade upplösts. Tre Remmares lykta hade slocknat, likaså Krokens lampor Storgatan. I hörnet av Garvarebrunnsgränd dröjde en krogkund, oviss om den rätta vägen och osäker sig själv. Det var Andersson, smeden, en duktig arbetare och en av dem, som skulle bygga och bo Backarna.

gick han och andra världsliga klasskamrater längre än vanligt Storgatan med floretterna instuckna under ärmen. Han började längta efter en sabel... Det gick allt mer och mer åt skogen med hans världsåskådning. Till en början kände han det som ett brott mot plikten. Men efter några dagar slog han bort samvetskvalen med frågan: Vad ska man med en världsåskådning?

Det kan hända att han för handen till mössan, men det kan också hända att han ger en förstulen nick och fortsätter sin väg; det finns många olika sätt att hälsa, Storgatan. Trottoarerna fyllas med en vandrande folkström, som sakta vältar fram åt Djurgårdsbron. Det är eftermiddagen och man väntar de kungliga när som helst. Därpå komma rikets herrar. Vilka äro rikets herrar?

För resten drev han om eftermiddagarna en timme Storgatan med andra, världsliga kamrater, han i grunden föraktade. Barndomsdrömmen, löjtnantsdrömmen, som han för alltid bjudit farväl terminen innan, började åter vakna. Den gjorde sig särskilt påmind de eftermiddagar, man haft lektioner i fäktning.

Och Blekängsmadammerna tuggade sina förklädesband och tittade djupt i burken med kaffe och cikoria, den kära, ständigt sinande burken! Men i Garvarebrunnsgränd tog dogcarten törn mot en ölskjuts, var nära att stjälpa, kom rätt köl igen och skenade Storgatan fram. Herre jesses ! Hennes nåd var i sken! Nu reste hon sig och stod kapprak, hållande tömmarna med båda händer.

Och i ett av sina brev kunde hon ej underlåta att påpeka förändringen: "Hör du, Stellan, dina brev ha varit de stiligaste kärleksbrev jag läst, men nu börjar de bli prosaiska tycker jag. Du är väl inte ute och går Storgatan om eftermiddagarna, nu sen Greta rest, för kommer jag att lugga dig, när vi träffas. Kom ihåg det! Och du behöver inte stryka under med tre streck att du är en gentleman.

Det är man ser den runda rådmannen, med ett halft dussin fartyg i sjön och lika många staplarna i sitt spekulerande hufvud, titta gravitetiskt fram ur dörren till sin krambod vid storgatan för att ge akt grannens flaggstång och än svära öfver den ihärdiga nordvinden, än triumfera öfver den gynnande sydvästen, än ropa ett ord af glädje eller harm åt en förbigående vän.

Märren ryckte till, satte ena benet framför det andra, upprepade proceduren och droskan började rulla. Ett rapp till och märren föll in i sin jämna lunk. Erlandsson hojtade och körde, dubblerade ett hörn med ett par millimeters luft emellan droskan och en lyktstolpe och befann sig åter Storgatan.

Hans fåfänga var ännu inte tillräckligt raffinerad för att tillåta honom lysa med sin frånvaro. Vid kvällsbordet sade han: Pappa, ska samlas till en present åt adjunkt Lundquist. Jaså. Hans farmor bröt ögonblickligen in: Vem ska välja presenten? Percy Anderzén ä ordförande. Vem är Percy Anderzén? Hans far ä specerihandlande Västra Storgatan.

Men det kunde inte nekas, att hon var olik alla de andra flickorna, olik dem ett sätt, han ej tyckte om, men som i alla fall lockade och hetsade. Dagen efter gick han tillbaka till Västra Storgatan under den gymnasistfashionabla halvtimmen. Han sökte efter henne. Han hade föresatt sig att han i kväll skulle stanna och tala med henne. Men hon visade sig inte.