Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 11 september 2025
Jag är väl inte galen, ropade Heikki han får allt piska upp sej sjelf patron, för det är han som behöfver det, och inte jag. Ljuger han ännu en gång på pappa, så går jag till polisen, ja, det gör jag! Och då får patron gå i fängelse, och då skall jag skratta och vara glad! Adjö nu, patron, och tag fast mig om han kan. Han sprang ett stycke, den lille, men stannade så för att se sig omkring.
Sträck mild din sköld för honom, hvar en vingad pil, Ett uddhvasst spjut hans hjärta söker; spräng hvar hop, Som skockar sig fientlig, där hans bana går, Att han ej öfvermannas. Oka du hans kraft Att föra svärdet eldigt, mäktigt, segersällt, Tills, höljd af ära, ändtligt han det sänka får För den, hvars makt han grundat. Den! Gudinna, tål En suck jämväl för honom dock!
Det blev alldeles mörkt kring dem och fyrens ljus, som ännu ett ögonblick blekt och suddigt som en vädersol antytt vägen för dem, slocknade slutligen. Gusten fortsatte i starkt trav, och Carlsson följde så gott han kunde; men han var fetlagd och kunde icke hålla jämna steg, blev andfådd, bad Gusten sakta av, men denne hade ingen lust att offra sig, utan sprang, sprang för livet.
Hundra riksdaler bjudet, städjan oräknad. Inte för tusen, sade mor i Sutre. Hundratjugo, föreslog greven. Inte för hundra tusen, sade gumman. Då är kära mor dåraktig, sade greven, sprang upp och gjorde sig redo att fara.
Gång på gång gick han ut på gatan för att se, om inte rabulisterna syntes. Till slut kommo de, hela raden. Han sprang emot dem. Redan på långt håll ropade han: Säg, Agust, får ja vara mä på demstrationen? De sågo på honom. Till slut svarade Agust: Nä du! Dä får inga såna som du. Dä ä bara vi folkskolepojkar som ä sossalister. De fortsatte fram mot Lillegård. Han följde ett stycke efter.
Och följden blev den ovan antydda. Han blev kär, och samtidigt ökades hans nervositet i så oroväckande grad, att den sköna Gerda sprang långa vägar för att slippa att möta honom ensam. Detta märkte Oscarson blott alltför tydligt, men vad han inte tänkte på var, att Gerda gärna var tillsammans med honom i andra människors sällskap.
Broman lyckades dock rycka sig lös till sist, och fastän hans utseende var i hög grad förändrat var han fullt lycklig, ty han hade frimärket med sig när han sprang nedåt gatan, följd av Svensson med son, Jonne Bergström, Ville Andersson, originalgossen, en del av deras vänner samt ännu större del av gatans stenläggning. Till sist fick han tag i en bil, och undkom med livet.
Och du skall lära mig att föra ditt baner. Nu har du ödmjukat mig men inte böjt mig, ty framför mig ligger en ljus väg. Och alltjämt går den uppåt. Han såg sig omkring på de kala väggarna, där dammet gjort spindelvävarna så täta, att de liknade hängande flädermöss, och på golvet, där hönsflocken utan uppehåll sprang runt mellan trälarnas fötter.
Se, klippan stiger brant mot molnets rand; En färd till toppen och ett språng från den, Hvad ringa pris för sällheten och friden, Om dessa kunde köpas därmed blott! I tusen skilda dräkter vinkar döden, Så blid, så litet skrämmande i hvarje. Jag kunde störta i dess öppna famn Så glad som svanen i det klara sundet, Och dröjer dock o, hvarför dröjer jag? Ha!
Om någon äldre, vilket kunde hända, frågade honom, om det var sant, att han hade en fästmö, svarade han utan vidare ja, och strax därefter sprang han och lekte med henne, som om han velat fråga hela världen, om hon inte var vacker och söt, som en riktig fästmö skulle vara. Ja, Sven uppförde sig överhuvud så, att man upphörde att skämta med honom, och till och med bröderna läto honom vara i fred.
Dagens Ord
Andra Tittar