Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 18 juli 2025
Jag läste vad dansken Jörgensen, som omvänt sig till katolicismen, skriver om klostret Beuron. Den 18 maj. En vän, som jag ej sett på sex år, har anlänt till Lund och hyr en lägenhet i samma hus som jag bor i. Man kan tänka sig min sinnesrörelse då jag erfar, att han nyss blivit omvänd till katolicismen.
I följd därav har vår artikel blivit uppskjuten, och det förra kyliga förhållandet har åter inträtt. Samtidigt uppenbarade sig ånyo det där odjuret till hund; ett memento för mig att vara på min vakt. På eftermiddagen bryter ett oväder lös när jag sitter och skriver vid mitt bord framför fönstret.
Men länsman lättade endast så pass på armen, att han kunde läsa: Karl, Viktor, Anton, Kling. Det är jag! ropade Träsken, sprang fram. Vad nu då? Karl Viktor Anton Kling, det är jag. Men jag skriver aldrig mitt namn. Jag tecknar bomärke. Nog för jag kan skriva. Men jag tecknar bomärke. Så här ska länsman se, så här
Krysanteus skall förelägga dig något verk, som, medan du avskriver det, kan inviga dig i hans vetenskap, ifall du tänker, medan du skriver. Han skall ordna det så, att du kan bilda din själ genom samma arbete, varmed du förtjänar ditt bröd.
Med bävande hjärta och kinder så röda som rosorna på bordet, hade Edmée läst brevet till slut en gång, två gånger. Hon hade all möda att tyda den hastiga, nästan oläsliga skriften, men hennes vilja, hennes ömhet, hennes ångest hjälpte henne och dessutom: en älskare skriver alltid så, att hans älskade kan förstå honom!
Men jag för min del har icke gjort bruk av någon sådan förmån. Detta skriver jag nu icke, för att jag själv skall få någon sådan; långt hellre ville jag dö. Nej, ingen skall göra min berömmelse om intet. Ty om jag förkunnar evangelium, så är detta ingen berömmelse för mig. Jag måste ju så göra; och ve mig, om jag icke förkunnade evangelium!
Bob Hyes, representant för Arizona Kicker, lade upp även vänstra benet på bordet, flyttade maggördeln på sin cigarr ett stycke längre in, talade och sade: "Hemma i Arizona känner jag en karl, som gärna betalar tusen dollars för att få läsa vad jag skriver." "Blind, förmodar jag!" högg Harry Taylor, Montana Screamers förhoppningsfulle unge man, in.
Han skriver nämligen till den sörjde då levande skalden och tackar honom för det odödliga stycket konfirmanderna, sålunda: »Jag tycker mycket om dem, isynnerhet den idylliska inklädningen, som är verkligen charmant.
Jag vill nu stiga upp till HERREN och se till, om jag kan bringa försoning för eder synd.» Och Mose gick tillbaka till HERREN och sade: »Ack, detta folk har begått en stor synd; de hava gjort sig en gud av guld. Men förlåt dem nu deras synd; varom icke, så utplåna mig ur boken som du skriver i.» Men HERREN svarade Mose: »Den som har syndat mot mig, honom skall jag utplåna ur min bok.
Under tiden iakttogs han noga av den rödbrusige, halvrusige jätten i sängen. Jaså, hon skriver me, var lugn du, ja nosar aldrig i andras gröt, men ja vet va ja vet. Bah! Jag har naturligtvis pratat i sömnen, tänkte David lättad, i fyllan i ladan vid Södersjö. Högt sade han: Än sen då? Ett fruntimmer är väl ingenting att bråka om.
Dagens Ord
Andra Tittar