Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 23 september 2025
Det är skräddarn själv, som en hårdhänt natur kramat ihop till en puckel, och åt vilken föräldrarne på den grunden valt det stillasittande yrket. För att rätta naturen, som givit honom anledning till missnöje, har skräddarn anlagt ett gott lynne och utvecklat sig till en muntergök, som alltid är full med historier och visor.
Än var han vid spisen och motade opp några sittande par, än var han vid bordet och fick gubbarne att supa. Inte så häftigt, ser du, natten är lång, och man vet inte vad som kan hända! varnade de gamle. Men skräddarn var alldeles »vill». Och hur det var, så slog gårdagsruset opp, käpparne började vingla och den lilla mannen såg vingskjuten ut.
Ja, si så är det, när någon förstår sig på; då kan man få höra ett sant ord; men att tala om konst med de här, han skulle viska, men röstmedlen vägrade sig till nyanseringar och han råkade skrika i stället, de här djävla bondbassarne... Ge skräddarn en spark i ändan! hördes korus. Hör du, du får inte bli full, skräddare, för då blir det ingen dans av!
Hör, herr kammarmusikus, hör såna basar; de klingar ackurat som en liten orgel... Håll käften på skräddarn!... Det blev rörelse kring borden och ruset tilltog. Då skriker någon: Gusten är här! Var? Var? Clara upplyser, att hon sett honom nere på vedbacken. Säg mig till, när han gått in, ber pastorn, men inte förrän han är inne, hör du det!
Båt efter båt lovade och fällde segel i hamnmunnen, rodde opp till bryggan, där skräddarn stod oppsträckt och tog emot, skakade hand och sade en rolighet åt var en som han hjälpte i land, klappade flickorna under hakan och fick dem att rodna. När kaffet var drucket på gårdsplanen, förde värden sina gäster ut i trädgården att skåda och beundra.
Flickorna fingo ett äpple, som skräddarn själv skulle stoppa i fickan på dem; åt gubbarne stack han en ympkvist eller ett fröhus, som de skulle ha hem. Och så skulle de »stirra» på sammetsrosor och lejongap, astrar och dahlier, som växte i stora bunkar utmed grönsakssängarne.
Men nu, Gustav, får du sitta vid och sy i åtta dar, för att få in vad de andra supit opp i natt. Så får jag väl det då! Men tror du, att de hade roligt i alla fall? frågade skräddarn med ett sista hopp om att ha fått någon valuta för sina pengar. Nog hade de roligt, svarte Anna, men du, som inte fick något med?
Golvet oppslitet av de dansandes skodon, nersmackat med snusloskor, pipaska, svavelstickor; runt ikring på fönsterposterna stodo urdruckna glas och i spisen lågo de två ankarena, som innehållit brännvinet och svagdrickat. Skräddarn kastade en blick på uselheten, skakade på huvet, och riste på brännvinsankaren. Inte en droppe kvar? Anna? Nej, och väl är det!
Dagens Ord
Andra Tittar