Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 29 september 2025
Med ens varseblev han sin fars solida ryggtavla några steg framför sig; han hade alltså gått ut strax före Tomas. Tomas gick fatt fadern och följde honom till nästa hörn. Vart skall pappa gå? Jag skall gå på en bolagsstämma. Och sedan är det ett litet spelparti hos Karlbergs. Hall bebodde en dubblett vid Kommendörsgatan.
Stellan försökte manövrera det därhän att slutligen kunna säga, att Kerstin också var en god och gudfruktig mänska. Men pappa ä god. Kerstin svarade ej med ett enda ord. Först en lång stund efter sade hon: Löjtnanten han ä ja, han ä väl go på sitt sätt. Nej, det gick inte. Ja, men Kerstin ä god. Ä ja go! Nä de ska han inte tro.
Likväl tog eftermiddagen också slut och kvällen kom, och Elsa smög sig ned i pappas rum. Där ringlade tobaksmoln öfver talgljusens glåmiga lågor, och toddybrickan stod på det lilla bordet framför utdragssoffan, där pappa satt med sin pipa i ena hörnet och magistern med sin pipa i gungstolen på andra sidan om bordet.
Fadern har tagit fram riset bakifrån spegeln. Söta pappa förlåt mig! vrålar den oskyldige. Men nu är det för sent. Bekännelsen är afgifven. Modern biträder vid exekutionen. Barnet tjuter, af harm, af ilska, af smärta, men mest af vanära, af förödmjukelse. Bed pappa nu om förlåtelse, säger modern. Barnet ser på henne, och föraktar henne.
Jag, som skulle kunna få ett hus utaf bara lakrits, med fönster af bröstsocker och tak utaf knäck, och med vägar omkring utaf bara hafregryn. Pappa har förfärligt mycket pengar, det säger Lina där hemma och jag skall be pappa bygga mig ett sån't hus och du skall inte få så mycket som slicka lakritströskelen en gång."
Stellan stannade: Vem har sagt det? Det har pappa själv sagt vid frukosten. Stellan gick tyst och långsamt förbi Göran fram mot skolan. Han var svarslös. Skulle det aldrig bli något slut på dessa bittra förödmjukelser? Skulle han alltid behöva leva i denna underlägsenhet?
Så liten han var, tyckte han kanske, att han hade lika stor fordran på pappa som de andra bröderna, och så liten han var, visste han, att, där pappa, mamma och bröderna voro, där hade han sin plats given. Han såg på pappa med stora, frågande ögon, och han var ivrig som om det gällt liv och död.
Han greps av en ångestfull glädje, så stark att han blev blodröd i ansiktet. Om han kunde få Edgar Om den kunde bli hans, riktigt hans så att han kunde säga om den: Edgar är min . Han vågade inte hoppas på det. Det var någonting alltför stort, någonting så oerhört eftersträvansvärt, att det låg utom möjlighetens gränser. Edgar hans! Riktigt hans! Tänk om han vågade be sin pappa!
Han stod stum och såg på den en lång stund, medan hans hjärta bultade av den första estetiska hänförelsens tillbedjan. Han kände det, som om han skulle brista i gråt. Vänta, vänta, italenare, sade han och rusade in till sin far. Pappa, pappa, där ä en häst! Var är den hästen? I köket, pappa, skynda sig, skynda sig, innan han går sin väg! Vad pratar du för slag? En häst i köket!
Bland annat stod där en vit pudel av porslin, som hade en tofs på svansen och bar en liten toffel i mun. Den var mycket gammal och tillhörde egentligen inte mamma. Ty pappa hade fått den av sin mor, och den hade varit hennes, alltsedan hon var två år gammal, då hon fått den av en gudmor.
Dagens Ord
Andra Tittar