United States or Taiwan ? Vote for the TOP Country of the Week !


Gusten svarade med ett listigt grin, för han hörde genast, att drängen inte förstod skytte, han berömde skott, som satts in medfjärs och gjort fåglarne odugliga till vettar. Men Carlsson gick oförfärat och pratade, berömde skälskinnsväskorna, prisade bössan och gjorde sig liten som möjligt, okunnig om sjösakerna som han verkligen var, och mer till.

är ock skrivet: »Ingen rättfärdig finnes, icke en enda. Ingen förståndig finnes, ingen finnes som söker Gud. Nej, alla hava de avvikit, allasammans hava de blivit odugliga, ingen finnes som gör vad gott är, det finnes ingen enda. En öppen grav är deras strupe, sina tungor bruka de till svek. Huggormsgift är inom deras läppar. Deras mun är full av förbannelse och bitterhet.

Han bemannade sig dock med värdighet, lik en gammal korporal, som bevarar sin militäriska hållning, om han än är ställd i ledet med odugliga rekryter, tog åter några papper i handen och började mönstringen. "Protest emot hållskjutsutgörande med tvenne hästar från Susiniemi rusthåll." "Far förbi den saken, herr Gåsevinge, där står ingenting att göras."

Du har det i dig från farfar din, kan jag tro, han var en sådan der! Vet du hvad, det är det som mest förtretar mig, att du skall ha den der uselheten i kroppen dig! Sade jag dig inte, när de voro här, tattarne eller tyskarne eller hvad de voro för slag sade jag dig inte, att de kringstrykarne voro värre än tjufvar! Sådana der spelmän! Odugliga latvargar! Smutsiga odågor, som inte vilja arbeta!

Allt är rent för dem som äro rena; men för de orena och otrogna är intet rent, utan hos dem äro både förstånd och samvete orenade. De säga sig känna Gud, men med sina gärningar förneka de det; ty de äro vederstyggliga och ohörsamma människor, odugliga till allt gott verk. Du åter tala vad som är den sunda läran värdigt.

I allmänhet nöja vi oss med några maximer, tjänliga, det är sant, att frälsa oss från ett återfall i andens mörker, men odugliga att föra oss fram ljusets väg. Vi anse oss hava gjort nog för vår självständighet, när vi icke sälja vår själ åt den tro, som räckes oss i barndomen. Men det är pendelns självständighet, som svänger mellan två ytterligheter, mellan Voltaire och Cagliostro.

Ni föder er och göder er, er och er odugliga afkomma, ni bli som feta flugor, medan jag med hvarje dag blir allt magrare, jag och mina barn. Gjorde jag rätt, ... Ångbåten tutar, han ligger visst för tjocka vid Konäset, sade Peltonen, skall jag göra hästen i ordning, i fall patron vill fara landvägen öfver broarna? Han vet inte hur fort han vill bli af med mig! Nej!

Hoplästa? vad menar du med det? Att man läst över dem, vet jag. Kära Albert, signerier tjänar till intet. Man måste en gång komma därhän, att i denna sak, som i alla andra, söka vad som verkligen tjänar, och inte bygga det odugliga. Därav blir inte blott olycka, utan, vad värre är, riktiga laster. Ty, fort man inte älskar varann, är det en riktig ful last att ... Signerier?

Öfver den, som låter elden i smedjan slockna, medan han gnor omkring främmande åkrar, der han ser en utpyntad kjol. Öfver den, som går i kyrkan för synds skull och inte för Guds, öfver den, som, likt Salmen Ella, ämnar lefva sin fars mat utan att göra nytta, medan han friar efter dåliga och odugliga qvinfolk, somrarne igenom. Dåliga och odugliga! Är ni döf och blind, gubbe?

Han måste ha varit numismatiker, ty utan att vända myntet sade han omedelbart: Den går inte. En annan. Jag har ingen annan, sade jag. Nåväl. Kanske var han välvillig. Kanske trodde han sig kunna prångla ut den odugliga francen själv. Och när jag kom dit, trött i fötterna, torr i halsen och varm och svettig över hela kroppen, fick jag en repetition i Johan Jacob Borelii logik.