Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 15 maj 2025
Förlåt, bästa farbror kapten ... var så god och träd ett par steg närmare, så får jag tända; denna vackra flicka har satt mig på en post, vilken jag såsom god militär inte kan lämna. Strax! strax! svarade kaptenen.
I samma ögonblick hejdas vi av en röst. Stopp! Man får inte cykla ned till bron! Vi hålla tvärt inne. Den som har hejdat oss är militär. Men varför får man inte cykla längre? Man får inte cykla ned till bron, upprepar soldaten. Men man får gå dit ned. Varför då? Det här är gränsen. Det är sant, det pågår ett världskrig. Gränsen. Ordet slår ned i oss. Vi sätta tyst från oss cyklarna.
Sigurdh var tandläkarekandidat, men en sådan som skrev vers mer än plomberade tänder. Slutligen skrev han så mycket vers att han inte alls plomberade tänder. Han blev helt och hållet författare och journalist. Över hela hans lilla ljusa uppenbarelse med de trogna, svekfria blå ögonen låg något försök till stram militär. Han trodde alldeles säkert att han såg ut som en ung löjtnant.
Hon hade icke så få friare den tiden, en repslagaremästare hade varit »riktigt kär», dessutom en äldre postiljon, som var trött på sitt rörliga ungkarlslif, samt en för detta militär, öfver hvars lefnadssaga ett visst dunkel sväfvade. »Att inte kusin tog en af dem», anmärkte Schana, inte utan en viss spetsighet i tonen.
En nutidens militär, som är sällskapslifvets och balernas riddare, skulle lika litet kunna jemföras med sextonhundratalets löjtnant eller fänrik, hvilken aldrig kunde styra sitt lynne och ständigt var invecklad i blodiga gräl.
Jag såg honom på avstånd, där jag kom framåt vägen och jag tänkte: En lycklig gammal herre. Så lycklig en gammal herre kan bli. Gammal militär, pensionerad. Ungdomssynderna bakom sig, festerna på Hasselbacken och även all exercisen på Gärdet. Det glada livet på utvärdshusen också slut.
Det var främmande till länsman, förnäma främmande, en fru från sta'n, en fröken i grann pels och en militär med blanka knappar och röda prägtiga snören. Han satt på kuskbocken och körde sjelf. Matti hade aldrig sett en sådan ståt förr. De förmögnare af byns innevånare, som redan kl. tolf ätit sin middag hade nu vid tutiden sin badtimme. De hörde ännu ingenting, men de andra der nere desto mer.
Hastigt tog han en promenad runt ett kvarter, stod och tittade i ett skyltfönster länge. Nu skulle hon nog ha gått när han kom tillbaka... Men hon var kvar, hon förföljdes ivrigt av en svårt berusad men snyggt klädd herre, antagligen en militär. Då beslöt han sig, han hade sett henne så många gånger nu att hon liksom var för hans räkning.
Stellan stod och betraktade sig själv i spegeln: Jo, ja, kanske För se jag vill att när unge herrn visar sig ute i officerssocieteten, så ska varje linje i den här kostymen va som en annons: Ströms militär- och civilskrädderi. Det är det jag vill. Och vi ska lyckas. Med unge herr Petréus' figur, en blivande löjtnantsfigur, ska vi lyckas. Ja. Stellan rodnade.
Att han kommit i onåd, det är tillräckligt! Han har nedlagt sin militär- och hovsyssla, ingått i en bankdirektion och är ledamot av den nyvalda andra kammaren, det har man sett! Man har också sett huru kungen mottagit en million i nationalbelöning för den erhållna friheten. Och nu är han bataljonschef vid skarpskyttarne. Är han intim med dem, söker han deras gunst!
Dagens Ord
Andra Tittar