United States or Namibia ? Vote for the TOP Country of the Week !


Men säg det inte åt någon." "Nej." Steg hördes. Alma drog sig tillbaka pallen. Läkaren och John kommo in. "Vi se i morgon," sade läkaren, sedan han undersökt Arvi. Sedan vände han sig till Alma. "Men hur är det med er, fru Karell?" De sågo hvarandra, John och han. "Ni duger inte till sjuksköterska i natt," sade han, i det han kände Almas puls.

Troget satt hon vid hans säng natt och dag, gaf in medicin åt honom de bestämda tiderna och frotterade den svullna halsen morgon och afton, såsom läkaren förordnat. Men allt, hvad hon gjorde, skedde utan själ, likasom existerade det alldeles utom hennes tankekrets.

Ty jag giver honom det vittnesbördet, att han har stor möda för eder likasom ock för dem som bo i Laodicea och i Hierapolis. Lukas, läkaren, den älskade brodern, hälsar eder; gör ock Demas. Hälsen bröderna i Laodicea, ock Nymfas tillika med den församling som kommer tillhopa i hans hus.

John och läkaren samtalade sålunda, Alma återkom till medvetandet i sin säng. "Nu, fru Karell," sade läkaren, han märkte att Alma öppnade ögonen, "nu får ni inte många dagar stiga upp ur sängen. Ni måste först taga igen all den sömn, som ni försakat de senaste dagarna. Genom medicin, om det inte eljest går. Och genom medicin skola vi också försöka ge er matlust." Alma hörde .

Hustrun kom nämligen ner med ett dödfött, alldeles för tidigt fött foster. Omständigheterna voro dessutom oroande och läkaren förklarade bestämt, att nu var det slut: inga barn mer! Det var ödesdigert för Carlsson, ty nu hade han endast till utsikt för framtiden att komma undantag.

Vilken förskräcklig ångest måste ej gripa den, som till och med i sitt friska tillstånd, med oförsvagade nerver ej lärde fördraga tanken döden, när han slutligen angripes av en sjukdom, när denna sjukdom gör framsteg, när läkaren tvekar, när läkaren överger honom! Endast fega och tanklösa människor kunna fördenskull välja ett medel, otillförlitligt och farligt, till sitt lugns bevarande.

Gripande häftigt hans hand, sade läkaren: "Ha, vi mästra, vi dömma, vi ställa efter vårt hufvud, vi ljuga och grina sockersöta ädla lögner. och vårda henne der, om du kan: jag kan ej, ty jag skulle ej kunna låta bli att säga henne: ""Qvinna, du har mördat din son. Han trånade bort, ty han kände att hans lif var förfeladt!"" Kamtschadalens Hustru. Eitel är rik. Han bor i hus af träd.

Jag drömde om nätterna, att vi sutto bänken och att far plötsligt trädde fram i fönstret, blåvit och med förvridet ansikte och för resten just sådan, som jag sedan såg honom i dödskampen. Jag blev till sist uppjagad, att minsta buller försatte min kropp i skälva. Slutligen märkte min älskade att jag förändrats; han frågade, hur det var fatt. Jag berättade, vad läkaren sagt om far.

Men tankarna förmådde likväl inte sysselsätta sig med honom; de hade alla stelnat till en enda frusen klump i hennes hufvud. Läkaren åtföljd af John kom för att se om Arvi, kände hans puls och frågade ett och annat rörande honom. Alma svarade honom tydligt, hon hade reda allt och förblandade ingenting.

jag gick in till far om mornarna, hade jag en förfärlig hjärtklappning. Jag väntade, att min hemlighet förr eller senare skulle upptäckas, och jag var beredd någonting rysligt. Far såg ofta mycket plågad och sorgsen ut, med det berodde nog sjukdomen. Han blev sämre. En dag sa läkaren till mig: Du får inte behålla din far länge. Jag trodde inte det var sant.