Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 2 juni 2025
Om du stötte den oförnuftige mortel med en stöt, bland grynen, så skulle hans oförnuft ändå gå ur honom. Se väl till dina får, och hav akt på dina hjordar. Ty rikedom varar icke evinnerligen; består ens en krona från släkte till släkte?
Ett kapell i utsökt korsbågsstil. Längre bort höga murar med oräkneliga små gallerfönster, som framkalla fantasier om ett kloster; i fortsättningen av dalsträckan en skog av skorstenar, som kröna gamla till hälften dolda hus; och i fjärran tornet till kyrkan Notre-Dame des Champs, med korset och överst på detta tuppen.
Och krigsmännen förde honom in i palatset, eller pretoriet, och kallade tillhopa hela den romerska vakten. Och de klädde på honom en purpurfärgad mantel och vredo samman en krona av törnen och satte den på honom. Sedan begynte de hälsa honom: »Hell dig, judarnas konung!» Och de slogo honom i huvudet med ett rör och spottade på honom; därvid böjde de knä och gåvo honom sin hyllning.
Den som visar förakt för sin nästa, han begår synd, men säll är den som förbarmar sig över de betryckta. De som bringa ont å bane skola förvisso fara vilse, men barmhärtighet och trofasthet röna de som bringa gott å bane. Av all möda kommer någon vinning, men tomt tal är ren förlust. De visas rikedom är för dem en krona men dårarnas oförnuft förbliver oförnuft.
Gossens ögon lyste, då han fortfor: "Otto, Otto, vet du hvad? Jag har bedt Jesus så mycket om en bibel. Tänk tänk du, om man kunde få en bibel för en krona?" "Ja, kanske", sade Otto dröjande. "Men vet du, jag hade tänkt, att du skulle använda kronan för att få komma ut litet. Du kunde få åka upp till Skansen och hem igen ett par gånger skulle du inte vilja det?"
Guds öga hvilade med innerlig kärlek på den lille gossens anlete, och i det han hälsade honom välkommen, satte han en strålande krona på hans hufvud. "Hvem har visat dig vägen hit, min lille vän?" frågade han. "Det har moster Lotta gjort", svarade gossen med glänsande blick. "Hvem är då hon?" sporde Herren.
På herr Lundstedts höviska svar ledsagar betjänten honom förbi hundgården upp till byggningen. Det är ett lågt, vitt stenhus med en stensköld i pannan, på vilken ett kamfiokort och ett hjorthuvud äro huggna under en furstlig krona.
Men andakt var det väl icke, som skimrade i deras ögon, då de sågo himladrottningens gyllene krona eller de silversirater, som i fina ogiver och rosetter omgåvo henne. Ej heller var det väl värmen i rummet, som kom en av männen att, dold av de andra, avlyfta krokarne i det till dörren närmaste fönstret; ty om värmen varit orsaken, skulle han väl öppnat det, men så gjorde han icke.
Jag tänkte då: »I mitt näste skall jag få dö, mina dagar skola bliva många såsom sanden. Min rot ligger ju öppen för vatten, och i min krona faller nattens dagg. Min ära bliver ständigt ny, och min båge föryngras i min hand.» Ja, på mig hörde man då och väntade, man lyssnade under tystnad på mitt råd. Sedan jag hade talat, talade ingen annan; såsom ett vederkvickande flöde kommo mina ord över dem.
Dagens Ord
Andra Tittar