United States or Lebanon ? Vote for the TOP Country of the Week !
Jag hade noga förvissat mig om att inga större vatten förefunnos på den återstående vägen, och litade dessutom på de nyförvärvade själskrafterna. Det dröjde dock icke länge, förrän ett nytt elände började, sju gånger värre än förut, och jag insåg snart, att fjärdar kunna vara ganska stora, fastän de äro små för lotsar.
Han kom underfund med att björnen ilsknade till när han bara fick honom själf i sikte, och att det var Maglenas röst och ord, som gjorde besten spak. Så Ante klef undan och satte sig ner utom synhåll för det farliga vilddjuret. "Sjung för'n, Maglena", hviskade han. Ante insåg att om Maglenas blotta tal gjorde sådant intryck på björnen, skulle hennes sång ha ändå kraftigare verkan.
Liknelsen med kvastkäppen gjorde intet intryck på ingenjören. Han kände, att det var ångest bakom de bittra orden, och han ville trösta. Han insåg, att det låg fara i gubbens fixa idéer, att de måste botas. Svärfar skulle vara ute lite bland andra människor. Svärfar sitter och grubblar över sitt och sitt. Men det går inte i längden. Man måste tänka på andra också, annars blir man sjuk.
Och allt folket och hela Israel insåg då att konungen ingen del hade haft i att Abner, Ners son, hade blivit dödad. Och konungen sade till sina tjänare: »I veten nogsamt att en furste och en stor man i dag har fallit i Israel. Men jag är ännu svag, fastän jag är smord till konung, och dessa män, Serujas söner, äro starkare än jag. HERREN vedergälle den som ont gör, efter hans ondska.»
Man anser, att jag handlat ovärdigt och riskerat skolans anseende. Jag kan icke bli qvar. En tystnad inträdde. Bella ville försöka sätta sig in i Hannas tankegång, innan hon gaf henne ett råd. Hon insåg, huru påkostande det skulle vara för Hanna att bli qvar, då klassen ansåg sig kränkt deraf.
Jag känner honom mycket väl, en präktig karl, som gör heder åt sitt »business». Då han började åldras, insåg han, liksom alla kloka män, att nytt blod behöfde införas i hans affär; att medan det ännu var jämförelsevis lätt för honom att leda det vidsträckta företaget, skulle det vara välbetänkt att sörja för dess öfverlämnande i goda händer, när han dragit sig tillbaka.
Bellas ton lät fast, ehuru blicken var fuktig, och Hanna tyckte sig aldrig ha varit i en svårare ställning. Hon insåg att hon måste förklara sig och öfvervann obehaget dervid med en kraftig viljeansträngning.
Men jag insåg, att jag ännu icke uttömt mina inre möjligheter. Yttre omständigheter kunna också hjälpa. Ännu är då icke allt hopp ute. Jag led så att jag kallsvettades; men jag var besluten att icke ge tappt, och så högg jag i med arbetet. Hur knäckes dock icke min fysik af denna obemärkta kamp! Jag hade sofvit eländigt på natten, vridit mig mellan sömnlöshet och onda drömmar.
Men medan han satt och sökte ge form åt dessa tankar, insåg han allt tydligare, att det var omöjligt. Hon skulle inte förstå honom. Hon skulle inte kunna tro honom. Till och med själva förklaringen, hans allt annat uppslukande kärlek till henne, skulle ögonblickligen visa, vilken lögnare han var.
Följderna insåg jag nog: vårt förhållande var ohjälpligen brutet. Naturligtvis skulle vi söka skilsmässa. Sedan skulle jag bli ensam med barnen... Ensam hela mitt lif igenom! Min tanke svindlade. Det var som om en öde, dyster öken legat framför oss, mig och barnen. Andra tankar sökte sakta smyga sig fram. Var det mitt fel? Hade jag öfverhufvudtaget kunnat förhindra det?