United States or Bermuda ? Vote for the TOP Country of the Week !


Ante teg åter sväljde och sväljde , bet ihop tänderna. " de vise!" Glasögonkarlen spottade och hvisslade. "Men ni ha väl fattighuse, i fridens dagar?" Han vände sig helt stolen barnen började åter darra för den grofva, dånande rösten. "Dom är osams där förjämnan, hjonen; int barna där lära hvad mor ville dom skulle veta.

Och kom det sig, att lille fattige Petter blef en liten fin och flitig gosse, som arbetade svetten lackade och hvisslade i kapp med bofinkar och löfsångare, det ekade i trädgården. Men lille Petters mor tackade Gud hvar dag för att han låtit hennes gosse möta en rik man, som var barmhärtig. En besynnerlig fisk. Med teckning. "Frambringe vattnet ett vimmel af lefvande varelser!"

Heikki hvisslade en hjertans glad låt, slängde med det lilla hufvudet, håret, det långa hvita håret fladdrade, körde ut sina röda läppar och kilade i väg öfver stock och stubbar, lätt som en fogel. Men han stannade med ens. Lilla Clara, som fått syn sin lekkamrat och vän, ropade honom och viftade med handen.

Hedda tog sin randiga kjols redan af daggen fuktiga fåll i handen och fäste den upp vid midjan, att den korta lilla blå ullkjolen syntes, och började framåt stigen, lätt och vig som en ung häst. Ella hvisslade ej mer. Han rynkade sina ögonbryn och knöt näfven. Men hans blod svallade oroligt; hon tycktes honom eftersträfvansvärd, der hon gick trygg och stolt egna egor.

En novemberkväll, regnet smattrade mot fönsterrutorna och stormen hvisslade i skorstenspiporna kom fru Anna smygande in i Elsas rum, kastade sig knä framför henne, gömde sitt ansikte i hennes sköte och anförtrodde henne under många tårar sitt lifs historia.

Hon blef icke rädd, hon lyfte sig blott armbågarna, och det flög som elektriska gnistor från hennes mörka pupiller. Hvem är du? frågade hon. Jag heter Knut Wadman. Men hvem är du? Jag heter Elsa Finne. Han hvisslade till, nu förstod han hvem hon var. Hvarför grät du? frågade han sedan, i det han försökte göra sin röst deltagande. Magistern är död, svarade hon.

Men hon var glad och lustig, svor hurtigt ibland när det passade sig, och de veko in åt en mörk tvärgata, passade hon och tog fram en cigarrett... Derinne i boden stod Eva ännu, lutad mot springan. Hon rörde sig icke, utan tycktes lyssna äfven sedan allt länge varit tyst. En och annan ensam arbetare skyndade ännu hemåt. Alla hvisslade glada melodier eller gnolade någon visa.