Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 25 september 2025
Anna-Clara svarar inte, men jag förstår hennes oro och jag stillar den. Hela sommaren bär hon Delfinens band på sin mössa och då hösten kommer, lägger hon det i en ask och skriver på locket med stor och tydlig stil: Mitt vackra band som jag fick av den snälle kaptenen och sjöofficeren sommaren 1917. En dag på hösten. Luften är hög och klar och himlen blå.
Minst bitter var sorgen för de övergivna Clara och Lotten, som oaktat de vid uppbärningen av mjölken fått så mången god kaffetår, likväl kände, att deras vår skulle komma igen, bara hösten avlägsnade de svåra medtävlerskorna på kärleksmarknaden. Om eftermiddagen, när ångbåten kom och lade till för att hämta herrskapet, var det stor uppståndelse på ön, ty aldrig hade en ångbåt lagt till där förr.
Den olycklige hade en den angenämaste sommar i en vacker trakt vid västkusten, han reste genom Europas intressantaste städer, och nya vyer över livet öppnade sig för honom. Sorgen som hängde över honom som ett hotande moln skingrades, och när han återvände om hösten frisk och rask hade han glömt bort alltihop. Men den 20 december nalkades hotande och nu revos såren upp.
Bellas ton uttryckte ett så innerligt medlidande, att Hanna skulle ha velat sluta henne i sin famn och kyssa de kära, oroliga ögonen. Men hon betvang sig och nickade blott tacksamt. Så begynte hon med stor hast ordna sina saker för hemresan. Det behöfdes eftertanke för att veta hvad hon skulle ha med för sommaren, och hvad hon skulle lemna qvar till hösten. Bella hjelpte henne.
Säg dock, innan ni går, och berätta mig: blir det till hösten, Blir det i sommar kanske ert bröllop, säg, om ni redan Svarat den aktade herrn, eller dväljs han i fruktan och kval än?" Sakta talade åter till henne den vänliga flickan: "Vänta ej, gamla Susanna, att få tillreda mitt bröllop; Somrar hinna förgå och höstar, innan det firas, Kanske kommer till slut en vinter för evigt emellan."
Sommaren tillbragtes med tillredelser för resan. Tjugu man av riddarens underhavande utrustades för att följa Erland. Han valde dem själv bland bygdens raskaste svenner, och dagligen övade han dem i vapen på slottets borggård. Hösten nalkades, och nu tog Erland farväl och drog, rikt försedd med vapen, hästar och penningar, bort med sin lilla skara.
Ty bland dem sökte hon hvarje dag den efterlängtade, anade, den okände, som hon hela sitt lif älskat, dyrkat och väntat. Den ena dagen gick och den andra kom. Alt ifrigare blef hennes längtan, alt trognare väntade hon på bärget. Veckorna gledo förbi, sommaren förflöt, hösten närmade sig. Hon halflåg icke längre, hon satt med händerna i kors.
Ännu samma natt lämnade Krysanteus och Hermione, ledsagade av Teodoros och trogna tjänare, Aten. I Sunion. Krysanteus och Hermione tillbragte hösten och vintern av Julianus' dödsår i Sunions bergsbygd bland de novatianska och donatistiska nybyggarne.
Kom därför till min fröjd och dela min lycka tillika, Kom ren snart, mot hösten, då allt är yppigt i trädgåln, Rosorna blomma ännu och krusbärsbuskarna gulna; Kanske mognar ett äppel också, om sommarn är vacker."
År 1665 skulle han med Karl Filip hafva anträdt resorna, medföljt denne öfver Holland till England och derifrån öfverseglat till fäderneslandet. Hösten 1668 är han hemma, såsom kan ses af hans gratulationssång till en Lilienhoff vid hans adlande, som skedde den 19. september detta år. Åtskilliga smärre omständigheter tala likaledes för detta antagande.
Dagens Ord
Andra Tittar