Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 12 september 2025
Och framåt gick det, framåt, men vinden tycktes kantra om, ty nu lågo sjöarne på halv sida mot; och den kantrade undan för undan. Nu blev han rädd!
Och egyptierna, alla Faraos hästar, vagnar och ryttare, förföljde dem och kommo efter dem ut till mitten av havet. Men när morgonväkten var inne, blickade HERREN på egyptiernas här ur eldstoden och molnskyn och sände förvirring i egyptiernas här; och han lät hjulen falla ifrån deras vagnar, så att det blev dem svårt att komma framåt.
Så, af de älskade följd, hon vände tillbaka bekymrad. Knappt af vägen en hälft man hunnit, då redan i nejden Hördes en kallande röst och man märkte den gamla Susanna. Spanande kom hon och syntes ej litet förtretad och viktig, När med sin förklädsfåll i handen hon skyndade framåt, Färdig i ifvern att torka beständigt sin svettiga panna.
Men om så är, att I i något stycke haven andra tankar, så skall Gud också däröver giva eder klarhet. Dock, såvitt vi redan hava hunnit något framåt, så låtom oss vandra vidare på samma väg. Mina bröder, varen ock I mina efterföljare, och sen på dem som vandra på samma sätt som jag, eftersom I ju haven oss till föredöme.
Jag högg i, kärran rullade framåt, och jag gjorde den observationen, att en hel del gott folk vände sig för att titta på den, fastän den närmade sig dem bakifrån. Doften måtte ha varit rätt stark. Men så var det också många ägg. »Vart menar du att vi ska hän med den här ådekolongen?» frågade jag Bill. »Till utställningen», svarade han endast. »Och sen?» »Vänta, så får du se!»
När han kom ut på vallen och åter ämnade börja att springa, var han nära att stupa i en öppen grav. En unken liklukt mötte honom. Vad är detta? frågade han och tog förskräckt ett steg baklänges. Men sedan böjde han sig framåt för att kunna se ned i graven. Då såg han, att det låg en hop bruna och förruttnade barnlik där nere, men ett litet barn var ännu vid liv och kved sakta.
Så snart han kom i sadeln, spände han fast den röda skölden med de kronade danska lejonen. Åskådarna började glömma sina betänkligheter, så grep dem den ståtliga synen, och kvinnorna fingo tårar i ögonen. Ett dammoln yrde upp kring hästhovarna. Den okändes springare reste sig och kastade sig framåt, och de trubbiga dystspjuten korsades.
Ren från moln, som skymma solen, minns jag den sommar, vilken följde på denna vårutflykt. Med vilken lust arbetade jag icke, och hur lätt skred icke arbetet framåt.
Otåligt ryckte mannen med båtshaken till sig en annan af de förbiflytande stockarne, hoppade på den, och följde nu, rak och smärt, rätt in i strömfåran snabbt emot fallet. Hunnen ett stycke in i forsen, tog stocken allt präktigare fart, följd af flere andra större och mindre. Lätt framåtböjd manövrerade mannen skickligt sin farkost. Han for framåt med ett bantågs hastighet.
Sakta bar likväl det framåt, småningom, Högre, högre upp mot nordens bygd man kom; Halfva Österbotten snart han genomfarit, Var dock allt densamma, han i Nyland varit. Och på lika sätt gick äfven färden till, Samma skratt, hvar han for fram, hvar han höll still, Och vid skrattet klatschar, det var klippt och skuret, Än på gubbens rygg och än på kreaturet.
Dagens Ord
Andra Tittar