Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 16 maj 2025
Hertha och kandidaten skyggade; de voro ovana de, men den förra sade till mig: »Du bryr dig ju aldrig om fähundsgläfs, gå före och väck folket!» Jag var så höflig mot hunden att han skämdes och viftade med svansen, så som jag alltid sett hans gelikar göra när hyggligt folk ser dem in i ögonen, och så hjelpte kreaturet mig på sitt sätt att »väcka folket.»
En smula fiske det kunde Lotta sköta om, en bit åker, det kunde hon också rå med med hjälp af Agreens , potatislandet, rofåkern och ett par bänkar grönsaker, allt detta kunde en vanlig kvinna mycket väl sköta. Det var helt annat i staden; hästen, det istadiga kreaturet, tarfvade andra krafter och fordrade en mans förstånd. Det måste skötas ordentligt och af en riktig karl.
Herr Gyllendeg "ville låta rektor värdera kreaturet", som han sade, "och eljest se, hvad skollagen hade att säga i denna sak". "För öfrigt var han, tviskinn och brända bullor, ingen narr för skolgossarna och tyckte, att Sanna och de andra borde hafva mera vett än att löpa och tala godt för sådana odjur och stadens plågoris." Under sådana omständigheter börjades lektionerna följande dag.
Det dröjde månader innan jag kom till förnuft igen, fast det hölls ju tämligen tyst. Esbjörn kom och gick därhemma gång på gång, men han fick aldrig se mig hur han tiggde och bad och hur mycket hans far och min mor lade sig ut för honom och talte om hur han ångrade sig och hade rent slutat upp att träffa Lotta, det kreaturet.
Sakta bar likväl det framåt, småningom, Högre, högre upp mot nordens bygd man kom; Halfva Österbotten snart han genomfarit, Var dock allt densamma, han i Nyland varit. Och på lika sätt gick äfven färden till, Samma skratt, hvar han for fram, hvar han höll still, Och vid skrattet klatschar, det var klippt och skuret, Än på gubbens rygg och än på kreaturet.
"Hvarför skall ni tacka honom?" fortfor i ögonblicket befriaren, ser ni då icke, herr Gyllendeg, hvem som ligger där?" härvid pekade han med allvarlig min på den döda gumsen. "Jag arme, fattige man", utbrast herr Gyllendeg, som ovillkorligt fäste sin blick på det utvista föremålet, "där ligger nu det sköna kreaturet, ovärdigt handteradt och medfaret af dessa vilddjur."
Dagens Ord
Andra Tittar