Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !

Uppdaterad: 10 september 2025


Hans Stålhandske var således en lycklig brudgum? frågade konungen, för vilken man omtalat bröllopet i Pernå. Mycket lycklig, ers nåde, svarade fröken Kerstin. Tilltalet »majestät» brukades väl vid högtidliga tillfällen, men glömdes vid förtroligare samtal för det äldre och enklare tilltalet »eders nåde». Han är lycklig, som fått följa sitt hjärta. Jag känner dem som icke göra det.

Jag hörde här för leden någon säga, att unga fröken satte sig en ny klänning för varje dag och att det aldrig tog ända hennes eleganta toaletter. Nu blev rabbi Schamil smått ond och svarade: Min bästa fru, min dotter är en enkel och allvarlig flicka och i mitt hus råder inga dyrbara vanor. Just vad jag tänkte! sa min mor.

Fröken Kerstin hade varit nog förtänksam att även ihågkomma sin broders folk, och hennes tjänare hade i staden uppköpt allt som behövdes till den enkla måltid de nu hade i ordning bergsluttningen invid landsvägen.

Kunde han icke tro det, han som kunnat tro allt vad han velat förut! Att rågskylarna voro soldater, att telegraftrådar voro fiolsträngar, orgeln en stalaktitgrotta, en okänd flicka hans hustru närapå! Han som inbillat sig att han ägt juvelringar, som lågo kvar i guldsmens fönster, att fröken herrgårn hade sex korkskruvar i huvet, att Jon i Espö hette Rävsvansen! Hade han trott det?

Kunde han icke tro det, han som kunnat tro allt vad han velat förut! Att rågskylarna voro soldater, att telegraftrådar voro fiolsträngar, orgeln en stalaktitgrotta, en okänd flicka hans hustru närapå! Han som inbillat sig att han ägt juvelringar, som lågo kvar i guldsmens fönster, att fröken herrgårn hade sex korkskruvar i huvet, att Jon i Espö hette Rävsvansen! Hade han trott det?

När Wieniawsky var hos oss , spela Dion legenden, fröken vet, Wieniawskys legend. Herre Gud, hvad den är vacker! Ack ja, gudomlig! Åh! himmelsk, mo sikalisk, ott omordentlig hela kören föll in, fattad af en extas. Och Fina fortsatte: Och Dion spela' den och alla grät.

Skolläraren följde och kom igenom en sal, som öppnade sig över en veranda utåt havet och fyren, och inträdde därpå i ett kabinett med vita möbler, mycket små och klädda med rosenfärgat kattun, ett pastellporträtt och en silhuett ovanför soffan. Var god och sitt ner, herr organist! sitt ner soffan, och var välkommen till oss, började fröken Beate.

Och stackars er också, herr generalagent! Hon reste sig, men hon hade inte tagit många steg mot lusthusets dörr, hon råkade trampa en murken planka, som lossnat i fogen. Plankan guppade till och välte ett litet bord, vilket generalagenten ställt asken med den sjungande fågeln. Ack! utropade fröken Alexander. Måtte inte den vackra fågeln ha tagit skada! Därmed gick hon.

"Är det en fläck, eller vad?" "Nej, men snälle Karl Anton", sade fröken Söderberg. "Begriper du inte, att du ser ut som en fågelskrämma. Hög hatt och ulster! Och en så'n ulster se'n." "Det är en fin ulster", sade Karl Anton stött. "Den är köpt hos Union." "Det kan hända, men den är gräsligt ful. Och passar det inte alls med hög hatt till ulstern.

Utanför prästgården hejdade Stefan hästarna med ett elegant ryck och hjälpte fröken ur vagnen. Där inne sutto läskamraterna redan omkring bordet i stora salen, och prosten kom och undervisningen tog vid. Prosten var en enda stor klump af godmodighet och välvilja, men hans svällande mage och dallrande kinder förkunnade köttets evangelium, till trots för den religion han bekände med sin tunga.

Dagens Ord

övertjällade

Andra Tittar