United States or China ? Vote for the TOP Country of the Week !
Genast vaknade Petrus, af bullret förvirrad och uppskrämd. Men med klagande röst tog Pavo till ordet och sade: "Lyssna dock, Petrus, och se, hvad tiggaren gjort med den bättre, Kastat från muren mig ned, halsbrytande, stolt i sin vrede, Liksom han vore en kung och ej lefde af människors nåd blott."
Blott för att njuta ställets och stundens behag! Han tryckte på en knapp och genast började fågeln sjunga med välljud. Liksom en höna då hon vill lägga sitt ägg i fred, sökande kilar än hit och än dit för att finna ett gömsle för den övriga flocken och ett passande bäle, så sprang fru Olga orolig och förvirrad omkring än i parken, än på gården och slutligen genom husets salar och rum.
Djurläkarnas tummelplats liknade en marknad, som härjats av någon nattlig orkan. På en stol nere vid dörren satt en uppassare, en ung gosse, hopsjunken som en trasa och sov. Det var densamme, som hade fallit omkull med brickan. Hall klappade honom varsamt på axeln och stack till honom en tiokrona. Gossen for upp, förskräckt, förvirrad, med övergångsålderns ständiga onda samvete i blicken.
Han såg så många klockor, som hängde där i fönstret; så många minnen; han tyckte att han gjorde något illa; men så tänkte han på sin examen och han gick in. Det var en brokig anblick, som gjorde honom något förvirrad. Nya kläder, mässingsinstrument, fortepianos, skodon, böcker, tobakspipor, paraplyn; allt som en människa kan undvara, utom mat och värme.
Nu gläder dagens återsedda ljus min syn, Och lifvet, nyss förhatligt, har åtminstone För några stunder värde, tills jag mättat mig Med tanken att mitt långa kval en gång fått hämnd. LEONTES. Förvirrad, dunkel, oförklarlig, hotande Blir mig ditt ödes gåta mer och mer. Säg ut Ett öppet ord, hvem är du?
Hvems är den stämma, som med ugglans läten Till en förvirrad harmoni sig parar, Beskrattande med återbrutna ljud Din frid, din stillhet, dina vallmodofter? Det är den sorgsnes klagan, milda natt, Det är den olycksaliges förtviflan. Jag tänkte en gång i en bättre stund: "Förnuftet måste blifva fridens härold Till upprorshopen i min vilda barm."
Duroc blev förvirrad.
"Men hon tar sej int illa åf de Gullspira. Hon vill int ha de nå' bättre hon, än vi." "Har ni trålj om nosen då?" "Nää men. Ja hur va' de nu igen, Ante?" Rådlös och förvirrad vände sig Månke till brodern, som i yttersta flit efter kaffedrickandet satt nedböjd i landet och rensade, nu så långt kommen intill gungbrädan, att han hörde på hvad de två, husbonden och Månke pratade om.
Var det mitt fel eller hans? Han återtog sin förra ställning, som om ingenting passerat. Och samtalet fortgick som förut, men icke länge; snart kysste han mig åter. Jag var så förvirrad, att jag icke vet, om det var en eller flera gånger. Jag minns nu blott, att han till sist stod vid sidan om min stol, såg ned på mig och sade mycket lågt, men fullt tydligt: Låt mig omfamna er!
Jag undrade varför han ej förmådde sig att kasta bort hammaren, kände han en viss kärlek till den eller var han på något sätt förvirrad? I handen höll jag hans skrivbok, som han anförtrott mig, en tjock lunta med vaxdukspärmar.