United States or Nepal ? Vote for the TOP Country of the Week !
Hall gick till fönstret och lyfte upp gardinen ett stycke, så att han kunde se ut. Det snöade åter, och vinden pep kring husknutarna. En gammal fru kom långsamt seglande i medvind med den rundskurna kappan utspänd av blåsten och paraplyn bakom nacken.
Han såg så många klockor, som hängde där i fönstret; så många minnen; han tyckte att han gjorde något illa; men så tänkte han på sin examen och han gick in. Det var en brokig anblick, som gjorde honom något förvirrad. Nya kläder, mässingsinstrument, fortepianos, skodon, böcker, tobakspipor, paraplyn; allt som en människa kan undvara, utom mat och värme.
Där går hon nu och tror att hon har det bra och att hon har sitt gamla sjuka huvud i lä, när hon håller paraplyn så stadigt bakom nacken och nu är hon vid hörnet och blåsten slår emot henne, och snön piskar henne i ansiktet, och paraplyn vänder sig ut och in... så halkar hon till på köpet, och där sitter hon nu... Hjälp upp henne den som vill, jag gör det inte, jag har det bra där jag är.
Eller om jag skulle ta upp paraplyn och hålla emot dammet? Dammet bär sig inte åt som regn ... avbröt sergeanten ... vilket blott faller ovanpå en paraply. Dammet stiger upp inunder och kommer en dessvärre kring huvudet; jag tycker inte om paraply i vackert väder. Sara teg. Man åkte åter en kvart utan samtal.
En kvart över ett syntes emellertid ännu ingen till. Klockan blev halv två och två. Ännu ingen. Wolfgang kände sig djupt besviken. Våt var han av regnet trots paraplyn ty det regnade icke måttligt och han skyndade in på närmaste kafé för att medelst ett glas glödgat vin bringa blodet i omlopp. Svek på svek. Nu var han förrådd från det hållet också. Nå, vad kunde han egentligen mera vänta?
Men druckna ögon hava icke märkt, att ett moln stigit upp i vindsidan. Det är icke större än en hand, men det är en stor svart hand som lägger sig tung över solen, och snart ser himlen ut som en stenkolsrök. En blixt öppnar en sluss, och nu häller regnet ner i de öppna festvagnarne. Inga paraplyn! Hovmarskalken är i förtvivlan! Signalera lokomotivföraren! Han hör inte!
Sådan skam, att hon andra dagen, det var en fredag och det småregnade, så att hon måste ta' den stora, gröna paraplyn och schal på hufvudet, att hon andra dagen gick åstad till hans hem, till hans högtuppsatta, rika föräldrar; sådan skam!»