Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !

Uppdaterad: 30 september 2025


For honom var hon just den Elsa Finne, hon varit förut, hvars begåfning han sett förr än någon annan och hvars begränsning han kände bättre än någon annan; och det var henne en njutning att af och till höra hans beska sarkasmer med en underton af personlig tillgifvenhet slå ned ibland allt det välvilliga smickret utan tillgifvenhet.

"Kom inte stickande med blåmjölk, det säger jag dej", sade Angela med formlig grälton till Elsa, som med en tom träskål gick åt mjölkkammaren till. Angelas långa silkeslockar hade trasslas sig hon glömt att vrida fast dem om papiljotter kvällen.

Barn, barn! sade farmor i olycksbådande ton aldrig finner du annat än spektakel! Hvarför slog du katten? Jag slog honom icke! svarade Elsa trotsigt. Ljuger du också? Jag såg ju själf att du kastade käppen efter katten! Jag kastade mitt spjut efter katten, men katten hade tagit en kyckling, som han ville äta upp. Jaså. Men du svor också! Och du vet, det är synd att nämna den ondes namn.

Sara talade om för barnen att hon var fäbostinta i prästbodarna, att Elsa var prästens äldsta dotter, som med henne måst ge sig iväg till skogs för att leta efter lilla Gullstjärna, som inte kommit hem kvällen förut med de andra kräken.

Allt detta gjorde Elsa ett skärande intryck af upptåg utan mening, allt blef till lögn för hennes medvetande, allt utom den sanning, som flämtade i hennes bröst, brände och ville slå ut. Hon brottades med begäret att ropa högt: Han var icke sådan, han var icke den ömma make, den nitiska Herrans tjänare, som I tron. Och jag är icke den skuldlösa maka, I tron! Ty det var jag som drap honom!

Han tryckte sedan med varmt deltagande den faderlösas hand och sade henne några enkla tröstens ord. Han lofvade också att komma till Ryd, om hon behöfde någon att tala med, att anförtro sig till under den närmaste tiden. Elsa åkte hem med farmor. Det svarta floret glänste vått framför hennes ögon.

Nu ska vi se, om vi kan komma in. Det finns ingen hake köksfönstret, minns du det? Vänta här ett tag. Efter en stund kom han ut kökstrappan. Får jag be ers nåd stiga in. Råttorna hålla bal köksbordet. Nej, jag törs inte, jämrade Elsa. Och för första gången denna kväll kände Abraham igen hennes röst. Han ställde lyktan ifrån sig och rusade rakt ut i mörkret. Nu tar jag dig!

Kåken ska riggas upp, förstår du. Ja, men är du inte förvånad? Att jag ar här? Jo, jag är glad, sade Elsa. Jo, jag är glad, härmade han och försökte sig ett skratt. Men han var ond. Han lade armen kring hennes skuldror och de gingo över Blekängsbron tryckte han henne hårt, att hon kved. Genast släppte han taget och hon drog sig åt sidan. Hör ! sade han. Vill du lova mig en sak? Ja.

Ni kan inte tro vad vi älskade varandra! Vad jag älskade henne! Hur jag slitit och släpat och svultit vi var glada när skulderna blev betalda och lilla Elsa skulle uppfostran var är hon nu , lilla Elsa, Elsa! ropade han hårt, kom och tala med din pappa! Bortskickad vad vet jag Låt bli att tjuta därinne, låt bli att snyfta! skrek han plötsligt och sprang upp.

"Han gjorde nog hva' han kunde", sade Ante. "Han ' ropa och skrek in genom dörren här, och tuta i långlur precis tätt bredvid sängväggen. Sara kåka och Kalle blåste i bockhorn. "Äsch, inte kan man vakna af bara pass, de visste han mycke väl", fnyste Ingegärd. "Sånt' där somnar man just af." "Ha' ni varit ute ni nu, och haft roligt hela dagen?" frågade Elsa nästan förebrående.

Dagens Ord

halfmedveten

Andra Tittar