Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 9 september 2025
»Åjo», sade ingenjören. »Nog kan man alltid skilja på rätt och orätt, det där har varje människa medfött inom sig. Jag för min del behöver aldrig ta miste på de två sakerna.» »Då gratulerar jag bror», sade advokaten. »Fast bror i så fall knappast hör till de människor, som ge mig mitt levebröd.
Jag försökte säga något, något roligt, förstår bror, för att visa mig trevlig, och så sade jag så där på skämt: »Det är väl samma klocka som jag lämnade i går!?» »Tror ni vi byter ut de belånade varorna?» sade biträdet och gav mig en arg blick. Hon såg icke upp från sin bok. Och nu började det!
Icke så den oskyldige; innan hans upprörda moraliska natur hunnit komma i jämvikt, skall han ej kunna uthärda blicken från en like, som misstänker honom. Se bara, ropade Spöqvist, se, huru karlen bleknar och darrar! Han förråder sig själv... hans brott är uppenbart. Jag skulle våga svära på, att din erkänt skarpa blick, bror Brackander, träffat den rätte.
En allvarsam polisbetjänt kom vandrande gatan framåt, betraktade med häpnad den ovanliga mängd av gyttja, som kastats upp vid bron, sparkade på den döda råttan, skakade på huvudet och gick sin väg. Efter en stund kom flickan med de röda strumporna och hennes bror. Flickan bar en trädgårdsspade, gossen släpade på en liten låda.
Och därmed klädde han sig i söndagsdräkt och gick upp till »Fiffens». »Fiffen» hade ju genom kunskapare reda på allt. Han tog mycket kyligt mot Kristoffer. Nej, lilla bror, sa han. Är det så att du står under förmynderskap af dina mostrar eller fastrar, så ska vi inte tala om det där.
Genast, genast, bror Spöqvist! utbrast Brackander häftigt, i det han reste sig ur gungstolen och började marschera tvärs över golvet. Ser du, jag anser det vara bättre att förekomma än att förekommas. Tror du, att jag vill bli en visa, ett åtlöje, ett spektakel, en skampåle för alla människor här i trakten? "Brackander har fått korgen!
Men då han samlat allt, att en pärla ej mera var borta, Tog han sin ränsel, öppnade dörrn och, af hundarne ansatt, Gick han och ledde vid håret sin bror som en fåle till stugan. Annat hade likväl den förståndige Ontrus i sinnet, Än att med kärleken låta bero, sen han varorna bärgat.
Vad fan menar ni med att ge mig kokta potatis till biffen? Och så ingen lök på! Nej, det är för djävligt. Kan ni inte lära er att laga mat här i Danmark? Ni skulle ta över till Sverige och se, hur vi lagar det. Ä, mä, bä hur var det? Beställde jag en fransk böff. Det heter biff, karl, lär er tala rent, men än sen då? Kära bror, förlåt att jag blandar mig i saken.
Gubben var en ganska god musiker, men så inkommen i kyrkomusiken, att det var mest sådan han hade lärt äfven mig. När han mellan gudstjensterna eftersåg orgelverket, medtog han alltid mig och lärde mig att spela derpå. Ofta satt jag äfven under gudstjensten nära invid gubben på orgelläktarn, der ingen såg mig. Jag hade en bror. Han var sjuklig och kunde ej studera. Äfven han hade musikanlag.
Pekka tröttnar, sedan han sprungit en werst eller par. Maija sitter redan mulen och andfådd på dikeskanten. Pikku står och skriker på en tufva. Hans unga sopran ljuder ut i morgonen, men han hejdar sig, så snart han får se Pekkas knutna näfve, som förmanar till lydnad ... man lyder äldste bror, som vore han en far.
Dagens Ord
Andra Tittar