Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 16 oktober 2025
Ingenting annat! Jag sade ju att du skulle få skämmas för mig, Bella fattig. Men jag förstår mig ej på detta. Folk kommer hit för att få roligt och så stå de, stela och tillgjorda, i
Och din far, är han död? frågade Bella sakta. Nej, han lefver, men vi veta icke hvar, och jag har aldrig sett honom. Han öfvergaf min mor kort efter min födelse, och sedan dess har bandet mellan oss varit fullkomligt afslitet. En gång om året kommer en liten penningesumma till mamma och vi tro att den är af honom. Men mamma för den till prestgården att utdelas bland byns fattiga.
Jag skulle icke någonsin mer vilja hysa en enda ful eller otacksam tanke i mitt hjerta. Det blir den gladaste dag i mitt lif, när du kan gå ut igen, Bella min. Din sjukbädd har gifvit mig så mycket: en tydlig förnimmelse af min egen hjelplöshet och af Guds närvaro. En erfarenhet af bönens kraft att hugsvala och lugna. Och nu sist denna oförtjenta glädje att få se dig blifva frisk.
Hon ertappade sig med att oupphörligt titta bort till sista bänken och räkna ut hurudan flicka den der nya egentligen var. Hon såg icke vänlig ut åtminstone och svarade nästan buttert på föreståndarinnans tilltal. När de skulle gå, sökte Bella ett tillfälle att närma sig henne, men det lyckades ej. Sjelf var hon blyg, och den andra höll sig afsigtligt tillbaka.
Hon kastade sig ned på knä vid sängen, borrade hufvudet i täcket och försökte bedja. Men hennes bön blef utan ord, utan en enda sammanhängande tanke. Hon kände det, som om hela verlden hölle på att glida undan henne, som om hon velat klänga sig fast vid något, men icke fann ett enda stöd. Hon försökte tänka sig att Bella var död, men kunde ej nå den tankens botten, innan andra kommo emellan: måtte doktorn komma .
Jag bryr mig icke om att gå, ifall du icke kommer med. Hanna tvekade, men den tacksamhetskänsla hon hyste mot Bella, som alltid var vänlig och hjelpsam mot henne förmådde henne slutligen att antaga inbjudningen.
Småsyskonen skulle ha knäckkokning på gården och Bengt hade gjort en ypperlig backe, ville icke Hanna komma till dem på eftermiddagen? Bella var röd af oro, att Hanna skulle säga nej och tillade: mamma helsade och bad att du skulle komma. Och när Hanna såg huru mycket hon önskade det, svarade hon efter en stunds tvekan, ja.
Lilli hade blifvit tankfull. Hon kom att tänka på, att hon aldrig sett Bella och Hanna kyssas. Så underligt! Men sjelf hade hon till vana att i tid och otid slösa med sina kyssar. Det var ändå i grunden bra onödigt. Blott när man riktigt höll af någon .
Men hvad kan jag väl göra, Bella? frågade Hanna upprörd. Om jag blir relegerad! Bättre, att förekomma, än att förekommas. Det blir du icke, var lugn. Jag har en plan, men den omtalar jag icke ännu. Lofva mig, att du icke tager något förhastadt steg och lita på mig. Hanna tryckte hennes hand mot sina ögon och sina läppar. Du är min vän , och jag litar på dig.
Man anser, att jag handlat ovärdigt och riskerat skolans anseende. Jag kan icke bli qvar. En tystnad inträdde. Bella ville försöka sätta sig in i Hannas tankegång, innan hon gaf henne ett råd. Hon insåg, huru påkostande det skulle vara för Hanna att bli qvar, då klassen ansåg sig kränkt deraf.
Dagens Ord
Andra Tittar