United States or Finland ? Vote for the TOP Country of the Week !
Han satt nu där och stirrade framför sig och såg på sina ullvantar, som voro trasiga, och tänkte på sin hustru, som var död, och på sina barn, som också voro döda, och på alla andra, som voro döda och på alltsamman. Och bäst han satt, började han brumma och småsjunga: "Herre, fräls min gamla själ, herre, fräls min gamla själ "
Ser du, jag trodde att du möjligen tänkte på att gifta dig? Hon blef röd som ett blod. Som du vet, fortsatte prosten utan att låtsa om något, så flyttar Magnus, så jag är tvungen att skaffa mig en annan prästadräng. Kunde jag få en gift, så vore det bäst på alla vis, och han kunde få de två rummen i gafveln på loglängan.
I mitt hjärta begrundade jag huru jag skulle pläga min kropp med vin allt under det att mitt hjärta ägnade sig åt vishet och huru jag skulle hålla fast vid dårskap, till dess jag finge se vad som vore bäst för människors barn att göra under himmelen, de dagar de leva. Jag företog mig stora arbeten, jag byggde hus åt mig, jag planterade vingårdar åt mig.
Nu ro vi! Är det inte lustigt? Så bra det går! Hej och ho, trollen gifve dig lycka... Voj! nu igen trollen... Nej, det är bäst jag tiger, annars blir det något ondt i qväll! I stället skulle vi läsa bönerna, Syndabekännelsen är visst bra: 'Jag fattig syndig menniska... Aj, ja nu äro vi öfver!
Man behöfde något starkt, och när man nu en gång var karl, så var det bäst att vara det på allvar tyckte han. Lotta mindes alltsammans, som om det varit i går, och ändå var det hela sex år se'n...
Davids psalmer uttrycka bäst min håg, och den gamle Jakob är min gud. Den åttiosjätte psalmen fäster sig företrädesvis i mitt sinne, och jag upprepar gång på gång: »Gud, fräcka människor hava rest sig upp mot mig, och våldsverkarnes hop står efter mitt liv; de hava icke dig för ögonen.» »Gör ett tecken med mig och låt det gå mig väl.
Inte vet jag, men det är bäst att länsman kommer. Prästen betänkte sig ett ögonblick. Nåja, inte mig emot, sa han, jag ska laga att han kommer. Han vände sig om för att gå in, men i porten, som öppnats bakom honom, försiggick en hastig brottning, varpå fru Olga trädde ut på trappan och porten åter stängdes. Hennes vita dräkt lyste i halvdunklet vid sidan om prästens svarta långrock.
Han kommer ihåg; jag visar honom porträttet och facsimilet. Han skrattar med ett skeptiskt, lugnt, likgiltigt ansiktsuttryck. Några dagar efteråt, bäst som min hemlighetsfulle vän och jag sutto i god ro vid en absint på terrassen till Café de Versailles, stannar en arbetsklädd karl med elak uppsyn framför vårt bord och börjar utan föregående varning ställa till ett uppträde mitt ibland gästerna.
Den första frågan är naturligtvis: huru länge kan den räcka? Personer, som bäst känna till oljeområdet, hvarmed naturlig gas står i nära gemenskap, försäkra mig att efter tjugo år skall det nu kända förrådet icke vara uttömdt.
Är du nöjd nu, och vill du lova mig komma i morgon, då solen sjunkit ned bakom klipporna vid sjön? Ack, det lovar jag, ty du vet icke, vad jag älskar att se ditt ansikte. I afton kan du ju komma och se vårt folks läger. Min fader väntar, att riddarens son skall besöka honom, om ej av godhet, så dock av nyfikenhet. Jag skall komma, men bäst är att träffa dig ensam, Singoalla.