United States or Heard Island and McDonald Islands ? Vote for the TOP Country of the Week !
Gärna skulle jag varit tusen mil därifrån. Jag försökte repa mod. Det var utmärkt roligt..... Jag höll på att inte känna igen..... När har du kommit hit? Hvad hon måtte anse mig dum och tåpig, tänkte jag på samma gång för mig själf. Hon sade fortfarande ingenting och besvarade icke mina frågor, utan smålog blott. Du kände säkert genast igen mig? fortsatte jag.
»Ja, men när hon nu inte har någon annan än mig!» kom det i irriterad ton från den vrångsinte sonen. »Hennes far är död och andra anhöriga har hon inte.» »Nå-ja! Än se'n? Det fins många som få vara ensamma och lefva ändå.» »Ja, men om hon nu inte kan! Det är barnsligt, men jag skall anse det som en skyldighet att ta mig af henne. Ja! Det är dilemman.
»Den kommer.» »Jag vet inte. Ibland tror jag det sjelf; ibland inte. Ibland tycker jag det käns som skulle den komma, ifall lifvet en gång satte mig knifven för strupen och tvang mig att spänna alla nerver an. Men ibland förefaller det mig som om det inte skulle nytta. Jag skulle inte anse det mödan värdt, jag skulle böja hufvudet tillbaka med ett smil och sjunka.»
Om vi anse oss ha skäl att klaga, att våra grannländer på ett orättmätigt sätt pålägga oss något af sin egen fattigbörda, med hvilka ögon skola väl dessa betrakta ett land, och hur skulle vi sjelfva bedöma ett sådant, som årligen i hundratal utsänder sina döttrar för att hos grannarne låta bruka sig till skörlefnad?
Hvad äro alla njutningar, all glädje, som så många menskor anse för lifvets högsta goda? Vackra illusioner! Lifvet är endast en oaflåtlig strid med motgångar och olyckor, hvilken strid först skall sluta med döden. Men låtom oss betrakta saken från en annan sida. Finnas inga anledningar till att vara nöjd och glad?
Du vet, att mina mödor att övertyga henne om dopets verkliga natur buro inga frukter ... Jag vet det. Vi ville då lämna henne rättighet att tänka vad helst hon behagade därom och sökte endast övertala henne emottaga dopet i den församlade menighetens närvaro, med frihet för henne att anse det som blott en ceremoni. Jag vet det. Hon tillbakavisade även detta mitt förslag.
Att få se honom ännu en gång, få se honom så nära sig, honom, som hon aldrig kunde glömma! Bara man vågade bjuda honom! Han skulle kanske anse det som bevis på stor taktlöshet. Må hända till och med för oförskämdhet, så förnäm som han var. Men det var ju ändå han ! Han, som en gång hållit af henne, ännu då de sista gången talades vid. Han var så vacker då, lång och rak och med mörkt, vågigt hår.
Jag hade börjat anse dylik sådd som ett förräderi mot rasen efter andra litterära mönster. Och en kväll i denna period kom jag hem från kaféet och hörde plötsligt ett gnäll i min trappuppgång. Göran! sade det, Göran! Jag rev eld på en tändsticka. Johanna stod där, åldrad, litet plussig, med en röd kapott på sned på huvudet som sista medgivande åt modets växlingar.
BISKOP PETRUS. Så fortfar då att anse mera värd en brottslig konung, än er fosterjord. Med sorg vi resa åter, snart med svärd afgöras skall, hvad vi här bytt med ord. Laur. Fjerde scenen. Arvid Stålarm. Johan Fleming. Olof Klaesson.
Man börjar redan anse dig förlorad för allt godt .