Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 5 juni 2025
Ho löser våra skulders band, Ho böjer af din starkhets hand Och stäcker, Gud, din aga, Där, nådens konung, själf ej du Till mildhet vänder om ännu Och vill ditt straff förtaga? Du bär en faders ljufva namn, Du öppnat oss en broders famn I Jesu famn och sköte; Full är all världen af din nåd, Att allt förlåta har du råd, Fast jord och himlar bröte.
Men ännu längre norr ut har man vittnesbörd om ett gynnsamt klimat under den tertiära tiden. Vid Discovery Bay på Grinnell land insamlades under den engelska expeditionen 1875 76 vid 81° 42' n. br. åtskilliga tertiära växtförsteningar.
Med hvad hon äfven i bundet språk publicerat är Fredrika Runeberg helt visst den mest betydande svenskspråkiga författarinna i Finland. Somrarna tillbragte Runeberg med sin familj från och med år 1838 på Kroksnäs, i skärgården strax söderom Borgå, en gammal herrgård i bondehand, hvars enkla, rödmålade mansbyggnad ännu står kvar som på Runebergs dagar.
Enkel, blygsam och i hög grad huslig, men därjämte glad, lekande och kvick, skall hon ej mindre själf trifts i den krets, naturen för hennes kön utstakat, än inom densamma spridt trefnad, frid och glädje. Sådan skildras hon af dem, som sett henne; och hvem återfinner ej henne med samma egenskaper och ännu närmare, ännu mer förklarad i hennes härliga dikter.
Med det lade jag anteckningsblocket med det dyrbara referatet i hennes lilla hand, kysste henne ännu en gång och gick. Vår tidning hade dagen därpå ingenting från sammanträdet, men jag var nära att få slag, när jag öppnade ’Morgonskriet’. Där stod referatet, mitt referat, fullständigt exponerande Smultronbolaget och försett med fyrdubbla rubriker.
Jag medger icke en gång, att ni har någon som helst rätt att begära den. För det första: Mademoiselle de La Feuillade är fri, hon är sin egen herre; för det andra: jag är den jag är . Farväl, Monsieur de Châteauneuf. Louis såg honom fast in i ögonen hans hand vilade ännu på värjan.
När ljuset till sist blev funnet och tänt, hade Frönsagreven och lilla mamsellen redan lämnat salen. Gumman ställde sig i det uppbrutna fönstret. Efter en stund förnam hon ett svagt hjulgnissel, ett svagt rassel i gruset. Han har virat halm kring hovarna, tänkte hon. Ja, nog kan han sina konster. Och hon suckade och sade: Gudskelov! Nu får jag ta fatt på mitt. Hon tog fram ännu ett ljus.
Då jag reflekterar över mitt öde, märker jag den osynliga handen, som tuktar mig, med spöslag driver mig fram mot ett mål, som jag ännu icke kan gissa mig till. Han skänker mig ära på samma gång han vägrar mig en hedrad ställning i världen; han förödmjukar mig i det han upphöjer mig, kröker mig i stoftet för att lyfta min själ.
Han sade nämligen till Juda: »Låt oss bygga dessa städer och förse dem runt omkring med murar och torn, med portar och bommar, medan vi ännu hava landet i vår makt, därför att vi hava sökt HERREN, vår Gud; ty vi hava sökt honom, och han har låtit oss få lugn på alla sidor.» Så byggde de då, och allt gick väl.
Det var en list, som lyckades, ty de andra släppte då jarlen och nöjde sig med att välta omkull hans träask och trampa på rullarna. Ännu en gång stötte jarlen med en högdragen rörelse ifrån sig sin hjälpare och gick sedan till drotthuset. Folke Filbyter rycktes en stund med i hopen, som under dystert jubel bar Blot-Sven på sköldarna.
Dagens Ord
Andra Tittar