Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 22 september 2025
Abbéen sade ingenting. Han böjde sig ut genom vagnsfönstret och viftade med handen en hälsning till de fyra damerna på trappan. I
Och medan han väntade, tänkte han på hur vacker hon var den gången, när hon gick barfota och i lintygsärmarne och bar vattämbaret från brunnen som han alltid sprang ut och hjälpte henne med. Kom så gå vi ut, sa Mari och viftade sig med näsduken. Axel gick med ut på verandan, men visste inte vad han skulle säga; oaktat månen sken och det varit hett i stugan.
Om vi hade kunnat riva på Blekängen, så hade vi fått en del timmer och sådant I hellskotta! Det murkna rasket det stinker av Bromsen. Ja, ja, mumlade ingenjören och kröp som en liten skalbagge uppför backen. Han satte hand i strut för mun och hojtade åt Abraham, men det blev bara en väsning. Louise viftade med parasollet. Och i häcken kväkte ungarna: Ahabraham. Du Abraham, sade Krok.
Göran viftade på nytt med handen: Ja, men tant, han säger också, att han har en häst som ä hälften velsoped. Har du det, Stellan? Nej, men Jane å Alice i Göteborg Vem är Jane och Alice? Dä ä mina kusiner. Men då är den ju inte din. Stellan skakade på huvudet. Varför säger du då att den är din? Jo, Edgar Vem är Edgar? Dä ä gipshästen, som Ida slog sönder Vad har den med velocipedhästen att göra?
Då däcket likväl, såsom förut nämnts, åt detta håll var rent från folk, vände hon sig åter till honom, såg högst förtrolig och klok ut, samt viftade med sin lilla handske i luften, stundom slående hans arm lindrigt med den. Jag har funderat ut, hur en flicka utan föräldrar och syskon, som jag, skall kunna leva ... leva bra ... sade hon.
Sa' du farväl åt mor? frågade Thore. Det glömde jag. Är kungen mycket lång? Kungen är mycket stor. En vit duk fladdrade från en klippa på stranden. Thore steg upp i bakstammen och viftade med sin sköld. Ån blev mörk, lade sig i förstäven och stirrade fram åt den ljusa skyn. Vill du inte säga farväl åt mor? sade Thore. Mor! sade Ån och sprang tillbaka till brodern. Solen gick ned.
Men i stället rullade han med ögonen för att se efter, var pojken med glaskulan och den med vagnen sutto för att komma underfund med om också de viftade med händerna. Han satt så styv och stel, att det började värka i hans kropp, och när klockan till sist ringde var han så trött, att han skulle ha velat gå hem till Kerstin. Men det blev ingen vila av.
Herr Vickberg gick efter ett nytt glas. "Jublet" drack och bjöd på snus. Och herr Vickberg snusade ur "Jublets" dosa. Och "Jublet" snusade ur herr Vickbergs dosa. Därpå bjöd "Jublet" den unga damen sin arm. Och herr Vickberg stod på förstubron och viftade vänligt och artigt med handen. Under tiden kappades Abraham med sin svåger, som fått alltför stort försprång.
Emellanåt stannade han mitt framför deras fötter, såg på dem och viftade med svansen. Han kanske är ute och söker plats, sade Tomas. Han har tappat bort sin herre. Märta gick tyst och mumlade något för sig själv. Går du och läser psalmer? frågade Tomas. Ja, sade Märta. Jag försöker erinra mig en gammal höstpsalm, som jag lärde mig, då jag var barn.
Baneret gled ned mot hans axel, och han slog armarna om det, som hade det fallit till honom från höjden. Sedan kysste han duken och vecklade vördnadsfullt ihop den. Jag tackar er, ni kvinnor, stammade han. Vart han såg över hela ängsbacken växte ringen av linhåriga hjässor, och bara armar sträcktes i höjden och viftade med vita huvudkläden. Budkavle skars och skickades mellan gårdarna.
Dagens Ord
Andra Tittar