Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 19 september 2025
HERTIGEN. Det var en gång jag gaf er nåd, då sade jag här: Ve dem, som gäcka denna nåd, jag återkommer, och då fins ej skoning. Nu är jag här; mitt ord står fast. Välan! STÅLARM. Dränk i vårt blod ert namn för eftervärlden: och, att den ingen misskund må er ge, dränk det också i Johan Flemings blod! HERTIGEN. Du djärfve! Döden snart skall tysta dig! För honom in i fängelset tillbaka.
Och Ben-Hadad sade till honom: »De städer som min fader tog från din fader vill jag giva tillbaka, och du skall för din räkning få inrätta handelskvarter i Damaskus, såsom min fader fick göra i Samaria.» »Välan», sade Ahab, »på sådana villkor vill jag giva dig fri.» Och han slöt ett fördrag med honom och gav honom fri.
Och folket sade till varandra: »Välan, låt oss kasta lott, så att vi få veta för vems skull denna olycka har kommit över oss.» När de så kastade lott, föll lotten på Jona. Då sade de till honom: »Säg oss för vems skull denna olycka har kommit över oss. Vad är ditt ärende, och varifrån kommer du?
Hvilken skulle väl i vishet och skarpsynthet kunna mäta sig med honom. Konungen täcktes låta sin nåd skina öfver sin ringaste slaf, som ätit stoft och sofvit med uppmärksamhetens öga, så att han försummat sin pligt". "Välan, jag vill gifva dig nåd, om du, innan morgonbönen förkunnas, har återhemtat flickan och förgjort den djerfve röfvaren och hela hans anhang.
Och jag skall rensa bort ifrån eder dem som sätta sig upp emot mig och avfalla från mig, jag skall skaffa bort dem ur det land där de nu bo, men in i Israels land skola de icke få komma; och I skolen förnimma att jag är HERREN. Men hören nu, I av Israels hus: Så säger Herren, HERREN: Välan, gån åstad och tjänen edra eländiga avgudar, var och en dem han har.
Välan då, låt oss gå över till araméernas läger; låta de oss leva, så få vi leva, och döda de oss, så må vi dö.» Så stodo de då upp i skymningen för att gå in i araméernas läger. Men när de kommo till utkanten av araméernas läger, se, då fanns ingen människa där.
LEONTES. Nej, kvinna, bed i trygghet du till gudarne Med modershjärtats outtröttligt trägna flit Om räddning för din son och om hans återkomst; Det tillhör dig, det är ditt ädla, sköna kall. Om du blir bönhörd, återfår af ödets gunst I lifvet än Eurysakes, välan, var glad, Var lycklig du och lämna sorgerna åt mig. Nu gå! Ett åskmoln stiger opp vid hafvets rand; En storm är nära.
Ty väl är det ett hårdnackat folk, men du vill ju förlåta oss vår missgärning och synd och taga oss till din arvedel.» Han svarade: »Välan, jag vill sluta ett förbund. Inför hela ditt folk skall jag göra under, sådana som icke hava blivit gjorda i något land eller bland något folk. Och hela det folk som du tillhör skall se att HERRENS gärningar äro underbara, de som jag skall göra med dig.
Jag får ej äga känslor, jag, en man; Mig får ej någon makt förtrolla. JULIA. Men onkel tåras ofta som en ann'. v. DANN. Man har ett värde dock att upprätthålla. Man är en karaktär, en stel, välan, En mänskohatare, men ingen nolla. JULIA. Men onkel tåras ofta dock. v. DANN. Se där! Där är du med ditt tåras åter; Du vet dock, att en man jag är: En man kan mulna blott, en kvinna gråter.
Du är den siste grenen af vår ätt. Låt mig få dö för dig. Vi byta dräkt. Du smyger bort. JOHAN FLEMING. Nej aldrig, Olof, aldrig! OLOF KLAESSON. Du måste. Mins vårt namn! JOHAN FLEMING. Lef du för det! FÅNGVAKTAREN. Vi äro dödens, om ni längre dröjer! Gå in i det där hvalfvet. I dess skuggor er ingen ser. Välan, du blinda slump, var än min vän! Än är ej tid att dö! Fjärde scenen. Fångvaktaren.
Dagens Ord
Andra Tittar