Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 8 juli 2025
O, du helige fader i himlen, om jag hade fått dö i hans ställe! Patron såg det också han, allt för tydligt. Fram mot eftermiddagen fick man upp fröken Anna, guvernanten, men först flere dagar derefter unge herrns tillärnade brud fröken Laura och den andra. Systern hade hängt sig fast om hans hals och guvernanten vid benet, ty den förra hade hans halsduk i handen och den andra hans stöfvel.
Då sade konungen till dem: »Vad I ansen vara bäst vill jag göra.» Och konungen ställde sig vid sidan av porten, under det att allt folket drog ut i avdelningar på hundra och tusen. Men konungen bjöd Joab, Abisai och Ittai och sade: »Faren nu varligt med den unge mannen Absalom.» Och allt folket hörde huru konungen så bjöd alla hövitsmännen angående Absalom.
Den unge mannen, som aldrig hade ett tillfälle, är samme unge man, som af sina förmän upprepade gånger blifvit sållad och siktad, men som befanns sakna vissa kvalifikationer eller dömdes ovärdig befordran på grund af någon ofördelaktig handling, vana eller förbindelse, som han trodde att principalerna voro okunniga om.
»Jag ska' säga till fröken strax», sade pigan, som öppnat. »De äta frukost derinne.» »För all del bed fröken inte göra sig brådtom; jag kan godt vänta.» Den unge mannen blef ensam i rummet och han såg sig omkring med ett slags vördnadsfull nyfikenhet, han gick från möbel till möbel, beskådande allt så noga, som om han varit på ett museum, der han kunde ha något att inhemta af hvarje småsak.
Hade nu denne unge man energi och förmåga att tala lyckades han dock ibland få sitt opus deponeradt till genomläsning; men denna framgång var blott illusorisk, ty då han om en månads tid, efter öfverenskommelsen, inställde sig igen för att få besked, hade förläggaren kanske icke haft tid att läsa manuskriptet och om han hade läst det blef resultatet vanligen några förbindliga ord och ett faderligt råd.
Patron var en otreflig herre, högmodig mot sina underlydande, elak mot sin hustru, som han bedrog för guvernantens skull, elak mot sin son och deremot mycket svag mot sin dotter, som i sin tur kujonerade fadern. Det var jemt krångel i huset, häftiga scener och ständig ofrid. Och då patron fick veta att unge herrn förälskat sig i Weitikka och ville gifta sig med henne, blef det ännu värre.
»Längtar du efter mannen din, Lotta?» frågade unge herrn. »Säg om du gör det!» Lotta såg upp. Hon förstod inte längre hans språk, det var längese'n hon hört en sådan röst och sådana tonfall ... här på landet talade man ej så. Om hon längtade... Visste hon det? Hon rodnade i stället ännu en gång och vände sig bort.
Professorn såg och såg. Siffrorna voro tydliga nog, men de stämde ej med hans teorier och han gick förtörnad sin väg. »Kom ihåg, min vän,» voro hans afskedsord till Montgomery, »att den där unge grufingeniören hälst bör afskedas.» Men tiden gick framåt och schaktet nedåt. Vi äro nu hela 10 år framme i tiden.
Då kom den unge spänstige ingenjören. Han mätte med blicken avståndet från marken till Ada och så började han klättra. Han gick med en akrobats färdighet från gren till gren och till slut var han framme. Spänningen därnere var oerhörd. Skulle Ada låta fånga sig? Doktorn höll vad med revisorn om tio kronor och fru Lind, som var närvarande, måste bäras avsvimmad från platsen.
Vi gå till Snickar-Matti ... oj! Ut med stegen, valpar, och gån inte och dra'n benen efter er. Det var Jussi som talade. De unge männen skuffade hvarandra i sidorna med armbågarne. De småflinade sins imellan, men svarade icke. Otur i kärleksaffärer förekom dem nedsättande för den, som råkat ut derför.
Dagens Ord
Andra Tittar