Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 25 oktober 2025
Men skrattande i glädtigt öfvermod ropade åter den unga: "Ja, susa du, susa du" och sjungande med klar röst fortsatte hon: "Tro ej att gossen den fria skall fånga! Foglarnes sång och blommornas ånga, Dem blott, men ynglingen ej, vill jag älska..."
Det är alldeles tyst ombord, sedan uppsyningsman upphört att tala med sina karlar, utom vid manöver; och när en lustjakt kommer en klar sommardag utanför inre skärgården och ser den svarta riggen på det klumpiga skrovet, som tyckes knega fram av ålderdomströtthet, fråga de sjungande och skrattande passagerarne, som äro ute för första gången, vad det där är för en likkista.
"Tobakseld och ögonfägnad, din gamla skurk!" ropade skrattande löjtnanten; "tobakseld är den dig, om den ger ett fartyg, som kommer hem med en laddning tobak, anvisning på hvar du finnes för att insmuggla den, och ögonfägnad, om du får se den fladdra i toppen på en kronans slup, medan dess besättning sofver eller är på land. Vi känna er"...
Han fattade flickans hand och drog henne med lätt våld ned på en soffa vid sin sida. Mina andaktsstunder äro de, när jag skådar i dina ögon. Fy, du talar som en hedning, vilket du också är ... Men säg mig, Karmides, du är ju även filosof? Vilken fråga! sade Karmides skrattande. Visst är jag filosof, och en av de allra främste till och med.
Yrande perlor stänkte skimrande omkring henne, der hon satt skrattande och plaskade i det glittrande vattnet. Hastigt slöt hon sin glada lek och det lilla hufvudet sjönk, med ett uttryck som nästan liknade tankfullhet, ned mot den nu alldeles stilla hvilande vattenspegeln.
Ismene, sade Berenike, har ej haft mindre än fyra tankar väckta av Julias verser.... Ja, inföll Ismene, var icke det mycket det? Ovanligt mycket, svarade Berenike skrattande; i främsta rummet är jag skyldig medgiva det, jag som icke haft en enda tillräckligt klar, att jag skulle kunna uttala honom.
"Jag nöjer mig i alla fall med mindre," sade Alma skrattande och gaf en tacksam blick åt Nymark, som hade hjelpt regnkappan på henne. Till festens program hörde sällskapsspektakel. De kommo i lagom tid, just då det ringde tredje gången och förhänget gick upp. Man gaf "Första kärleken." "En stor kokett, den der lilla fröken!" sade Nymark sakta till Alma. "Hvad heter hon?"
Följande morgon mötte han oss skrattande, så tårarne perlade ned för hans näsa, och lofvade att han i ett resebref till en stockholmstidning skulle göra våra torn-ur riksbekanta.
De skrattande qvinnorna togo snart ur honom det landtliga återhållsamma sättet, de der »sockenkyrkofasonerna», som så illa passade här på stället, och lärde honom den ton af skrålande råhet, som utmärker Helsingfors hamnbusar, medan männen gjorde sitt till för att inviga honom i superiets och all annan depravations öfriga detaljer.
Var bygger inte han på en kyrka? Men här är ett fridlyst ställe. Inte för Magnus, när han skipar ordning. Jag litar på ditt riddarsvärd, hånade Valdemar skrattande och letade fram ett par tärningar för att draga ut på tiden. Men han hade ingenting annat att spela om än guldnaglarna på sitt bälte, som han slet loss en efter en.
Dagens Ord
Andra Tittar