Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 24 juli 2025
Om han i morgon skulle försöka få åt henne någonting ... om han skulle täckas begära af Tiina Katri ... ja, det skulle han göra och berätta hur skrämd han hade blifvit i natt; då skulle Tiina Katri nog hjelpa dem... Här stannade Holpainens tankar, ty lilla Anni började vakna.
Och inte var det sant om Valborg och Daniel heller, för di är inte på vind. I detsamma hördes ett skrik, ett otäckt skrik. Nu blev hon skrämd, sade pojken. Länsman reste sig: För fan! Finns det inte ljus nånstans? Vem är på vind? Det är gästgivarn, svarade pojken, han kom för en liten stund sen från ögårn. Nå, gudskelov, muttrade länsman. Då får jag hjälp med greven, om det behövs.
Då tog den mörke mannen mig öfver min nacke och ville kväfva mig med sin hårda hand. 'Bed för din fader", ropte han, "mördaren, röfvaren, mordbrännaren. Jag blef skrämd, nådige herr lagman, och ville rymma undan men då reste han sig opp, tog mig på sin arm och tryckte mig hårdt till sitt bröst; men detta var icke i vrede, och så väl har jag aldrig varit till i världen, som jag var då.
Hon vände honom mot väggen och stoppade om honom ända upp över näsan. Så satte hon sig på bänkkanten. Hur ska en förklara det här? tänkte hon. Någon har väl skulden, fast jag inte vet vem. Inte hade pojken kunnat bli så skrämd, om han inte varit skrämd och ängslig på förhand. Valborg kom springande från storstugan, begärde nyckeln till källaren.
Tänk, om det vore drängarne! hviskade Alma nedifrån med skrämd röst. Schsch! Skulle jag inte kunna skilja mellan manliga och qvinliga näsljud? Vänta, nu skall jag väcka de sköna på ett högst delikat sätt .
Holpainen höjde upp lampan, för att bättre kunna se henne. Hvad felas dig? Se så! Han skakade henne vid skuldrorna, och nu kom Mari ändtligen till sig sjelf. Men hon såg skrämd ut och ögonen sväfvade oroligt omkring. Hvarför skrek du? Inte, inte så hårdt, hviskade hon, att de inte komma tillbaka. Hvilka? De, de samma.
Han insåg, att han var öfverflödig, men han vågade icke röra sig. Det förfärliga i en sådan kris hade han aldrig förr anat. Som vid åsynen af en dödskamp stämdes hans sinne; han betogs af ångest, han skälfde af sinnesrörelse och han kunde hvarken gå eller stanna. Skrämd sjönk han ned på en stol och lät armarne slappt hänga ned åt golfvet.
Då skalf jorden, Pompej skakades på sina grunder. Hastigt sprang hon opp, tog sina begge barn på sina armar". Ett förskräckeligt brakande afbröt berättelsen. Jag sprang opp förfärad. "Ha, ramlar Pompej?" ropade jag förvirrad. "Åh nej, bara spiselkransen", svarade min värdinna, som hastigt inträdde skrämd af bullret. "Nå det var ledsamt nog ändå. Hvad du måtte blifvit skrämd.
Han såg på Alma. "Du torde ha blifvit mycket skrämd?" Intet svar. Alma förblef i samma ställning, så orörlig, att hon knapt andades. John lade sin hand på hennes axel; en darrning genomlopp hela hennes kropp, men hon lyfte ej upp hufvudet och ändrade ej ställning. "Inte så, Alma," sade han. "Försök att lugna dig." Han dröjde ännu en stund, innan han lemnade rummet.
Nu lät det, som om han grät: Å, Elsa, det är inte sant, det är inte sant, Elsa Stellan hade låtit sabeln falla. Men han var så skrämd, att hans fingrar ännu höllo krampaktigt om fästet. Han vågade ej röra sig. Han stod alldeles stilla och såg framför sig. Han förstod ingenting. Men han var så skrämd, att hans kropp skakade. Hans far hade sjunkit ned på golvet vid sidan om sängen.
Dagens Ord
Andra Tittar