United States or Bulgaria ? Vote for the TOP Country of the Week !
Gott, fram med det poetiska! Astronomen läste: En äng i blomsterskrud är det ej som den mörka natthimlen, översållad av myriader tindrande stjärnor? Se, himlapellen är ängens saftiga gräs med dess gröna ton, och stjärnehären är blomma vid blomma av skiftande färgnyans! Än stora, än små, än lysande starkt och än svagt, så äro både ängens blomster och himlens ljuspunkter i natten.
Marken var ytterst kuperad, det gick backe upp och backe ned, mellan tufvor, våta och mjuka af regnet, och stenar hvilkas saftiga mossbeklädnad såg inbjudande ut. Dimman hade lättat litet, ångbåten hördes ett stycke ifrån, kom allt närmare och stannade slutligen efter ett långvarigt plaskande vid Hvitö bristfälliga brygga.
Han stod och letade ända till det blef mörkt och ridån gick upp; han letade under alla de följande mellanakterna, men lika fruktlöst. Hela aftonen var han fåordig och irriterad. Modern undrade öfver orsaken till hans synbara misstämning och Pelle Wahlberg började på sitt saftiga språk hålla en längre straffpredikan för honom i »gropen». »Hva' går åt dig, buse?
Hon upprepar sorgset det farväl, han säger till bilden i källan, innan Trött han lutar sitt huvud ned i det saftiga gräset, lycker de ögon till, som tjusats av ägarens fägring. Ännu sedan sitt rum han fått i skuggornas boning, speglar han sig i den stygiska våg. Najader, hans systrar, sörja och klaga hans död och offra hans skördade lockar. Nymfers, dryaders klagande rop gentagas av Eko.
Ja, när det blir "godår" uppe i Norrland med mycket regn före midsommar, värme och stark dagg om nätterna, då slår björken ut och står doftande fin och fager, då den ett par dagar förut stått med kala brunglänsande grenar. Åkerbärsblommor sticka upp vid dikesrenarna, djupröda i färgen som små rosenbarn. I den väderleken bli de snart till sköna, saftiga åkerbär.
Höga tallars och granars bruna och skrofliga stammar syntes mellan björkarnes hvita, och barrträdens grenar skiftade i mörkt mellan hängbjörkarnes ljusa blad. Allra närmast stranden hängde alarnes saftiga mörkgröna blad i vattnet, de smekte ytan, höjdes åter af en vindfläkt och doppade så i igen.
Det värmde i kroppen, tårarne stego upp i hans ögon, och en lätt dimma lägrade sig öfver rummet; men genom töcknet klarnade det upp; och krafterna växte, tanken arbetade, synpunkterna blefvo nya, och allt det mörka flydda ljusnade. Och så den saftiga köttbiten. Det var mat. Vännen åt ostsmörgås till. Johan sade: Hvad säger källarmästaren om det? Vännen log som en farbror emot honom.
Och nu började Hansi visa prov på de konster, han verkligen lärt under sina vallpojkeår och som huvudsakligast bestodo i en skicklig efterhärmning av allahanda djurläten. Sedan han sålunda och annorlunda framhållit sina förtjänster och förmågor, sprang han bort till ett urgammalt körsbärsträd, vars enda levande gren ännu bar några övermogna men saftiga bär.
Vackra, saftiga, mjälla ben, sade greven. Och hon hade det grinansiktet så nära sitt, som hon aldrig haft ett karlansikte förr. Inte ens den saliges. Inte Daniels. Unga ben, sade han och stack pekfingret i köttet. Fägnar mig. Fägnar mig. Och han grinade ännu värre och sade: Låt oss nu resonera raisonablement! Och han sade: Jag lämnade Daniel i pant för Stava. Nu skall jag be att få hämta honom.