United States or Lithuania ? Vote for the TOP Country of the Week !
Bröt brev och talade slutligen: Nu är undantagsmannen i Svartnäs kaputt; är väl arsenik som vanligt. Och Malins unge, som var bortsatt hos Storvikarn, likaledes. Har Lundstedt sett en sån församling? Därpå svarade prostinnan, i det hon spottade på strykjärnet: Uh, vad ä de att tala pöu, hemma hos öss i Sköune dog alltin de gamla i märgelgröuven. Ja, vad ska man göra åt det!
Men det var ej för att hota henne utan av skräck. Tyssst! Tyssst! Gråt inte! Ja, men kommer du då? Han nickade. Ja, men du ljuger inte. Nä, nä, bara tysst! Å så gå din väg! Ä de riktit säkert? Ja, ja! Hon torkade sina tårar. Han stod och vred sig otåligt. Gå din väg nu, innan nån kommer. Ja kan väl inte gå ut på gatan, sån som ja ser ut. Hon torkade omsorgsfullt ansiktet.
Ingen i stugan låtsade i början lägga märke till gästernas ankomst. Värdinnan höll ögonen stadigt fästade vid ugnsqvasten, som hon med förunderlig lätthet manövrerade och med hvilken hon sopade bakugnen som rykte af hetta och vattenånga från de nyss i sån doppade löfven.
Och så vet en ju allri va en sån där kan göra mä tåget.» »Åh nog kan han körat», sade Eriksson, »han ä ju schenjör.» »Men tror Eriksson han kan få öppet för den stora backen ve Fäby?» frågade Fröjd. »Jag vet bäst hur en får ella på för å klara den. Tänk om tåget blir stående ute på linjen.»
Han sitter dag ut och dag in och skriver sitt namn på en griffeltavla, beundrar det och stryker ut det och skriver nytt igen, för varje gång säger han med stigande hänförelse till sig själv: Du Ekberg, du Ekberg, en sån stilig, fin, bildad kar du ä! Du kan skriva å du kan räkna å du kan skriva ditt namn så fint, så fint! Ack du Ekberg, du Ekberg!
Rabulisterna hade blivit så viktiga. Den första maj skulle det bli demonstration, påstodo de. Äntligen blev gården fri. Men leken kom ej riktigt i gång. Rabulisterna talade, inte om något annat än demonstrationen. På nästa onsdag, då ska du få se, sade Agust. Då ska de bli demstration. Stellan såg på honom. Sån djäver, han vet inte va demstration ä! Har ni sett en sån djäver!
Nu ska vi höra, vad hustru Larsson har att säga. Och sväran pladdrade: Det ska'n väl veta själv, som lura det ur mig. För det är evigen sant och det vet väl hela sockna, hur han skäms för ungen, så han kan krypa ned i jorden. Och det är väl inte unnlitt, sån skam och älende som de haft av slinkan. Och högfärdiga ha de alltid varit så att en torpardotter inte varit människa för dem.
Han sa mig många vackra saker, det gjorde han, men slutligen bad han att få låna en thaler, eftersom han befann sig i förlägenhet. Jag försäkrade, att jag inte hade någon thaler och då sa han: Inte blott ful utan även fattig! Och så gick han. En sån drulle, mumlade fru Olga tankspritt. Hon ställde sig framför tante Sara, sträckte på sig, satte handen i sidan.
Jag skulle säkerligen vara mycket mer på min plats i en sån där rörelse än som hennes nåd på ett gods. Det kan jag försäkra dem! Eller vad tror du? Det tror jag visst, bedyrade tante Sara. Men ödet ville annorlunda, sa fru Olga, satte högra foten på bordet och ansade med omsorg dess tår. Hon bytte fot och frågade: Har du aldrig haft något kärleksäventyr? Berätta!
En ung fru lutade sig till sin man och sade: "Min egen vän, börja för all del icke studera, jag kan omöjligt hålla rätt af dig, om du blir en sån der befängd "lärd i byxor", som är det fatalaste jag vet.