Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 6 oktober 2025
Då stod Lasse i stugan, varm och röd, rocken hade han hängt på en spik och stod framför spegeln och sträckte på sig, det roade honom att se, hur den hvita skjortan sken i lampljuset och stack af mot hans rödflammiga ansikte. »Sofver hon?» frågade pigan. »Jo, riktigt välsignadt», svarade Lasse, »som en gödkalf». Det blef tyst en stund. Lasse sträckte på sig och smålog.
Hvad gör det. Han kommer nu första gången. Du säger att han inte är bekant. Nå pappa har ju sett honom hos Vellmans i går. Hörde du inte? Första gången hade han bort komma själf, objuden. Prata inte råsk. Om pappa inte ber honom, kommer han naturligtvis inte. Där ser du nu Rika, sade modern på finska, vänd till pigan, hvad sade jag? Inte är det häller henne i smaken.
Men patron lofvade ju vågade pigan invända. Läs med Clara bönerna, hör du, de franska bönerna, och väck mig kl. 6 i morgon bittida! Jag skall väl till stan igen efter doktorn, kan jag tro. Ge henne ett pulver chinin, så somnar hon fortare. Och säg att hon får konfekt i morgon. Patronen gick in till sitt sofrum, till gula kammaren.
Det var ju möjligt att någon kunde få se henne, och att frun ropade: »är du där Lisa, så kom in och få dig en smula varmt!» Men ingen såg henne. Pigan kom rusande efter några varma tallrikar, och när hon gick in igen, stängde hon dörren häftigt efter sig. Så satt Lisa ensam i köket och väntade. Tiden föll sig så lång. Det blef buller i matsalen, nu stego de upp från bordet.
Olli och Jussi sutto på bänken, Lasse satt i sängen och rökte, drängen hängde öfver bordet, pigan i spiseln. Det var för det mesta Guds ord. Det var en lycklig tid. Hon somnade med en blick af tacksamhet på Lasse ... en afton, det var en mörk decemberafton, kysste hon hans hand. Olli, som låg vaken, kunde höra det. Lasse strök hennes hår, och så släckte han ljuset.
Pigan kostade så mycket i maten, och så smutsade hon ned allting, grof och bondsk som hon var. Tänk så nätt och ren Lotta alltid varit själf, när hon var frisk, så noga om sitt utseende och snygg i sina vanor. Bara det gick litet fortare med tillfrisknandet! Hon försökte stiga upp ... tänk om hon blef så bra att de kunde ha litet främmande till nyåret.
Johan undrade, med den vana han fått genom det kristliga njurransakandet att sjelfskåda sig, om han hade en karakter, passande för en man, som ville göra sin framtid. Han erinrade att den pigan, som han slagit, derför att hon blottat hans kropp under sömnen, efter händelsen sagt: det är karakter på den pojken! Hvad menade hon med det?
»Jag menar», sade han, »att jag kunde få mig en ung, frisk hustru än en gång; men det lär allt dröja...» Pigan fnyste till. Hon tog ned saltkaret från väggen och gjorde sig i ordning att gå ut. »Å, det kan en inte veta», hviskade hon med en blick åt sängen till, »hvad Guds vägar är, om Han skyndar sig, eller om Han inte har brådt.» Så gick hon. Dörren knarrade efter henne.
När hon blef bjuden att stanna kvar till kvällen, brukade frun säga till om sju kuvert. Slutligen kom hon på det klara med saken. Jo, det var sju. Hon jublade inom sig, hon skulle vara med, det var sju, minst sju. Men så räknade hon om igen. Nej, det var åtta. Hvad skulle det betyda? Hon ville gärna fråga pigan, men tordes icke.
Slutligen tog hon dock mod till sig, gick fram, neg litet och frågade. Men pigan teg, hon låtsade icke höra. »Vill Karolina säga, om jag kan få tala med frun», sade hon, ännu litet blygt, »jag ville så gärna tala vid henne.» Pigan såg ut, som om hon varit drottningen af Saba och Lisa en om nåd bedjande lifdömd slafvinna.
Dagens Ord
Andra Tittar