Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 31 augusti 2025
Men när jag efter många år äntligen kom så långt, att jag visste mig få njuta en sommar vid havet, då var det min hustru, som kom mig att frukta, att hela min glädje skulle gå upp i rök. Min hustru hade nämligen aldrig sett västkusten, och jag visste, att hon hade någon sorts ovilja mot hela resan, och att hon endast gav vika, emedan hon förstod, att det ringaste motstånd skulle göra mig ont.
Så, beklaga dej inte, du har det minsann bra. Hvarför har du inte tagit någon af de der? Hon pekade med en föraktlig min utåt staden. De der fina fröknarne, som du alltjemt har på förslag? Du, som bara skryter, stackare! Han såg på henne med ett ögonkast fullt af ovilja. Häftigt stötte han henne ifrån sig. Det är ditt fel! Tror du inte, att en sådan som du smittar af sig?
Melankoliens stadium höll emellertid på att ge vika, och han kände en hjertverksamhet, som började att alltmer plåga honom. Han blef ond på sig sjelf och tänkte med ovilja på att gå hem, se om barnen, huset och alltsammans. Den förra gamla vanliga retligheten kom åter öfver honom, men i ännu starkare grad än eljes. Han steg upp och gick hemåt.
Ingen vågade till en början dricka brorskål med honom, ty hans försynthet togs för högfärd, tills en äldre föreslog en allmän brorskål med »rännstensungen» så kallade provinsen huvudstadsbefolkningen den tiden. Som offret icke ville överlasta sig, vägrade han att tömma varje särskilt glas i botten, vilket framkallade en storm av ovilja.
Men först försona vad jag brutit! Situationen är i få ord denna: min hustru bor på annan ort hos sin gifta syster, eftersom hennes mormor, vilken sitter inne med arvet, har svurit att vårt äktenskap skall bli upplöst, sådan ovilja hyser hon för mig på grund av min otacksamhet och annat därtill.
Numera när man hörde hans hojt ner i sundet, då han om kvällen kom på besök, så darrade mänskor och djur, och när han trädde upp på gården, hälsades han som allas naturlige härskare om ock med avgjord ovilja, som han icke låtsades se. Kvällen förut hade han stulit en skinka, och gubbarne hade rådslagit om vad som borde göras.
Den mellersta däremot stannade framför honom, räckte honom handen och sa: Jag är inte ond på generalagenten. Jag vet och förstår, vad ni och den stackars lilla Judit lidit. Och hur skulle jag då kunna vara ond på er? Generalagenten fortsatte emellertid att ohyfsat grina, i trots av att hela församlingen med värdinnan i spetsen visade honom en tydlig ovilja.
Man bröt upp för att gå till östra torpet, hvarifrån löjtnanten skulle blifva rodd till staden af Peltonen och torparns son Calle, och den oländiga vägen dit tillryggalades jemförelsevis angenämt för löjtnanten, som eljes med stor ovilja sett hur förändrad hans vän blifvit.
Dagens Ord
Andra Tittar